fredag 18 juli 2014

I vattnet blir vi alla som barn på nytt

Fredag kväll
Jag hör lek och stoj och en boll som blir sparkad en bit bort från tältet där jag ligger. I ett granntält håller några på att blåsa upp en luftmadrass. Vi har nu cyklat längs östra kusten till Ljugarn och befinner oss på en camping med havet som granne.

Dagens cykling var smärtfri för mig men dock väldigt varm. Det har blåst väldigt lite idag. Sofie och Sebastian drog varsin kärra. Murphy gnällde så att det hördes lång väg att vi kom cyklande. Vi testade att byta kärra ett tag och det var bättre då han såg sin matte under turen. Dock var det väldigt tungt för Sofie att dra stora Movi i den trögaste kärran. Ett tag testade vi att dra dem tillsammans i kärran Svansen. Det fungerade ett tag tills det blev tråkigt för Murphy.

Idag unnade vi oss en rejäl rast från cyklandet. Vi pausade i skuggan vid Närsholmens strand och åt stanungsbakat bröd och brieost som vi köpt med oss. Vi såg att det fanns andra hundar på stranden och tog oss ner med våra. Movi fick gå i med hela kroppen för att svalka sig. Hon gillar inte gärna när hon tappar fotfästet så hon är försiktig ute i vattnet. Dock märkte vi när vi kom tillbaka till grundare vatten att hon inte har några problem att springa så att vattnet stänker. Det var ett nytt nöje som jag och Sebastian upptäckte, att springa med Movi fram och tillbaka i vattnet. Vi blev barn på nytt alla tre när vi plaskade. Efter doppet hade Movi fortsatt energi. Hon satte fart och sprang i skogen bakom stranden och när vi kom tillbaka till vår plats hasade hon runt med huvudet på gräset. Jag gick och lade mig för att sola och Movi var snart där och puffade på mig för hon ville rulla runt och busa.

Vi lagade middag på campingen efter att vi ställt upp vårt läger. Thet tog vi på stranden. Vi promenerade sennlängs stranden och fick syn på ett raukfält en bit bort. Det var en häftig upplevelse att ta kvällspromenaden till ett raukfält. Havet vi såg ut över var ljusblått och himmelen ljusråsa och framför detta tornade gråa raukar upp sig. Visst märks det att vi är på Gotland även om jag och Sofie refererar många av de vackra vyer och detaljer av naturen vi ser till Östa där vi har vår stuga.

Inga kommentarer: