Idag anmälde jag mig och Movi till en kurs i rallylydnad avancerad och mästarklass med start i april. Nu får alla skyltar och koner hålla i sig ute på rallybanorna för här kommer tanten Movi och jag!
Det ska bli roligt att gå kurs med Movi igen, att få träna med andra och få utbildade instruktörers tips på vad vi behöver öva mer på.
Sebastian gick upp klockan sju för att åka med Bråvallaskrinnarna till Trosa. Jag, mamma och Movi tog sovmorgon och åkte sedan till Ågelsjön för att promenera och hänga i solen. Svårt var det att ta sig upp för den isiga branten. Väl uppe hittade vi en plats i lä med fantastisk utsikt. En riktig cliffhangerplats. Mamma vågade inte titta ner för kanten.
Tillbaka tog vi kortaste vägen ner till vattnet och sen gick vi över Ågelsjön. Det kändes lite fel att gå på sjön utan dubbar men vi i sprickorna att isen var tjock och det var fler än vi som gick på den. Jag har aldrig förr sett de mäktiga klipporna från detta håll, förutom när jag simmat i sjön. Vad är långfärdsskridskor i Trosa mot att se den stora näsan dropp ner i ett öppet hål i isen.
Igår var en tuff och rätt sorgsam eftermiddag och kväll. Jag kom på eftermiddagen hem till en energilös Movi som spytt hela dagen. Sebastian sade att det såg ut som att en snigel krupit runt här hemma då han varit på universitetet ett par timmar. Innan jag tog ut Movi stopppade jag i henne ett par tabletter med aktivt kol. Sen tog vi en sväng i parken och Movi gick som om hon var tio år äldre, med huvud och svans hängande i backen. Någon kokt fisk med ris ville hon inte äta så energin fortsatte vara låg hela kvällen och hon stånkade lätt när jag lade min hand på hennes mage. Drack gjorde hon dock ganska riktigt så det fanns hopp om livet.
När jag och min sjuka hund gått och lagt oss läste jag ett sms från uppfödaren som jag och Sebastian haft kontakt med senaste tiden. Vi fick beskedet att tiken som väntat valpar denna vecka fått lov att göra kejsarsnitt och att bara en valp av två överlevde. Så det blir ingen valp för oss i mitten av april som vi planerat. Denna tik har nu fått sin fjärde och sista kull. Det var ett sorgligt besked att få men det viktigaste är är iallafall att tiken nu fått komma hem med sin enda lilla valp så det verkar ha gått bra.
Jag och Sebastian tittar nu vidare efter andra uppfödare med planerade valpkullar så vi får se vad som händer. Movi har börjat återfå livet och har under eftermiddagen fått tillbaka aptiten för vissa utvalda råvaror och magen har lugnat ner sig. Jag känner mig helt slut i kroppen efter att inte ha fått sova ordentligt med en sjuk hund hemma samt att många tankar snurrat i huvudet. Nu hoppas jag på en lugn natt och få möta en ännu piggare Movi imorgon. Sen får vi se vad framtiden har i sikte.
Idag på eftermiddagen när solen fortfarande lös med sin fulla närvaro frågade Sebastian mig om jag ville följa med på en månskenstur med Bråvallaskrinnarna. Pigg av ljuset tackade jag ja. Så gick jag hem och gick ut med hunden, lagade och åt middag, tittade på tv och somnade nästan till i soffan.
Det kändes som att klockan var läggdags när jag och Sebastian tjugo över sju stressade in i bilen med vår skridskoutrustning. Vi mötte tjugo glada skrinnare på parkeringen vid Folkborgen som precis som vi slitit sig från tvsoffan denna onsdagskväll. Fulla bilar styrde sedan mot Nedre glotterns plogade bana. Där steg vi ut på isen i månskensljus. De pannlampor som var tända släcktes snabbt och vi åkte skridskor på den plogade i ljuset från månen.
Till en början kändes det ostabilt att åka på denna lätt knaggliga is i det dunkla ljuset. Kroppen och ögonen vänjde sig och jag lärde mig lita på min balans och kunde ta ut skären. Trots att kvällen inte var ung så blev det paus med brasa på en ö. Det blev riktig fest då deltagarna bjöd varandra på nystekta pannkakor, choklad, hembakta franska muffins och marsmallows. Så satt vi där runt ljuset av en brasa och tuggade i oss av läckerheterna.
Det var absolut en speciell känsla att åka på månskenstur. Det var spännande, läskigt och annorlunda. Jag hade hela tiden känslan av att något saknades samtidigt som det var något aldeles extra. Häftigast var det när jag och Sebastian tagit en extra sväng och åkte tillbaka själva en bit bakom gruppen. Då såg vi bara varandra, isen och månen. Två ensamma varelser mitt ute i natten.
Glasögonen satt som de skulle hela vägen till skogen och runt elljusspåret. Inget petande på näsan behövs längre när formlösa plastbågar glider ner på en svättig näsrygg. Gummibandsövningarna och stretchen hemma klarade de också samt Movis krafsande i mitt ansikte då vi krambusade. Bäst i test av alla plastbågar jag ägt.
I helgen när vi alla satt och grillade i skogen på en ö sade Valentina från Chile så här om Movi:
"Ella es como los perros feliz de las peliculas."
Det betyder: "Hon är som de lyckliga hundarna i filmerna."
Jag blev glad av den betraktelsen och det stämmer nog att Movi har det rätt bra.
Efter förra veckans aktiviteter kände jag mig lätt utpumpad. Denna vecka har jag hittills dragit lite i gummibanden en gång och gått kortare promenader med Movi. Annars har jag förutom att göra en del vardagsbestyr som att tvätta tillsammans med Sebastian eller laga mat en kväll mest hängt i soffan. Både igår kväll och ikväll råkade godispåsen från helgen åka fram. Jag och Sebastian har annars aldrig lösgodis hemma och nu förstår jag varför. Vår karaktär är inte särskilt bra. Jag var typ småhungrig hela kvällen. Som att kroppen fortfarande återhämtar sig efter allt jag hållt på med. Sebastian behöver dock ingen återhämtning. Han har varit ute både idag och igår och åkt 37 samt 47 kilometer på skridskor. Eftersom jag inte hade något gott kvällsfika hemma som bröd, fil eller smoothieingredienser att fylla magen med så åkte godiset ner av bara farten när Sebastian tog fram det. Jag blev varken mätt eller pigg av godiset men det var trevligt för stunden. Imorgon ska vi handla, då ser jag fram emot att få hem lite vettigt kvällsfika igen så att jag slipper tugga i mig godis. Till helgen hoppas jag ha fått tillbaka min energi så att jag åter kan gå ut och göra slut på den.
På jobbet har vi ett friskvårdslotteri. Den som lyckas få ihop minst 15 kryss a' 30 minuter på en månad får vara med och tävla om ett presentkort på valfri affär. Friskvård kan vara aktiviteter som kropp och själ mår bra av. Hade det inte varit för att en bara kan sätta fyra kryss per dag hade jag jag efter denna söndags aktiviteter kommit upp i mina minst femton kryss på bara idag.
Sä här såg min heldags frislvårdsdag ut:
20 min morgonpromenad med hunden
4 h och 10 min skridskoåkning med teknikövningar
1 h och 30 min rask promenad med hunden
2 h bastubad med skrubb och inoljning av kroppen
Det var inte alls fel att friskvårda åtta timmar idag. Att jobba heltid är sådär men att friskvårda på heltid känns mycket bättre.
Idag var en bra dag. Inte bara för att det är fredag. Jag vaknade upp och kände mig som Jonny Depp. Det nytvättade håret jag sovit på under natten var Jonny. Glasögonen jag nu har hemma och provar kändes perfekt denna morgon. Jonny stressar inte till jobbet så frukosten framför teven blev extra utdragen. Solen lös på hustaken. Det var en bra dag.
På lunchen gick jag till Persson Optik för att lämna tillbaka de glasögon jag provat innan. Kvinnan i affären frågade hur det gått och jag berättade vad jag gillade och inte gillade med varje par. Sen frågade jag om hon ville se de par från en annan affär som jag valt ut. Det ville hon och hon gillade dem. Kvinnan började mäta och jämföra de par som jag lånat av denna affär med de andra jag visat. Hon kom fram till att de andra var minst och därmed passade mig bäst. Jag tackade för bra service och gick nöjd därifrån.
Jag hade bestämt att jag skulle springa när jag kom hem. Efter lite mellanmål och en paus i fotöljen orkade jag mig ut med Movi. Vi gick och sen sprang upp till skogen och sprang 2.5an. Jag har börjat knyta Movis koppel runt min mage. Då har hon en bra slak lina att spela med så hon kan välja att springa nära mig eller en halvmeter ifrån. Detta fungerar perfekt för oss. Movi anpassar sig väldigt bra till min fart och jag känner inte alls att jag släpar henne som jag kunde känna ibland när jag höll i kopplet och det var mer sträkt. När jag haft henne lös har hon tagit för många luktpauser. Nu hänger hon med men med större frihet. Och jag måste säga att hon springer på bra vid min sida. Hennes kropp ser ut att njuta av det.
Vid sista uppförsbacken gjorde jag lite intervallträning. Jag band Movi vid en lyktstolpe och sprang själv sex gånger i snabb fart upp för backen. Jag har inte kört intervall förut och kände att detta tog ganska bra. Movi uppskattade säkert också denna paus så det kommer vi göra igen. Hemma körde jag lite träning av armar och ben med gummibanden och därmed hade jag fått ihop ett helt pass med både styrka, kondition och uthållighet. Mycket trevligare än att gå till Friskis och hoppa en timme och dessutom rastade jag hunden samtidigt.
Den känslan av att vara Jonny Depp försvann någon gång i springspåret men jag är även glad över att vara jag.
Jag skulle kunna leva på bönpasta. Snabbt, enkelt och gott. Billigt är det dock inte. Bönpasta med en gräddig sås med grönsaker i är inte fel. Ännu bättre är det när Sebastian lagat då jag varit ute i skogen och sprungit med Movi. Smaklig måltid!
Lösningen för en god tandhälsa för hundar heter tandborstning. Det finns inga genvägar till friska hundtänder. Tuggben, dentalstix, speciell hundmat eller alger, inget är så effektivt som tandborstning varje dag. Det menar iallafall djurskötaren och tandsköterskan Jennie Palmgren på Evidensia.
Sedan Jennies föreläsning på Brukshundsklubben i Norrköping har jag borstat tänderna på Movi varje dag. Jag använder den mjuka lilla Tepe tandborste som jag fick med mig av henne efter föreläsningen. Idag var femte dagen av borstning och jag måste säga att jag uppskattar denna stund av munvård som jag får tillsammans med min hund. Att borsta Movis tänder innan läggdags kan absolut bli en rutin precis som att borsta mina egna. Movirutinen ser jag fram emot mer, det är alltid roligare att pyssla om husdjuret.
Movi verkar finna sig i detta ganska bra. Hon försöker inte rymma när jag kommer med tandborsten men hon tuggar lite besvärat när jag borstar. Jennie Palmgren gav rådet att inte försöka borsta på eller bakom tänderna då det inte ger någon direkt effekt och då hunden oftast inte gillar att gapa. Då är det bättre att bara borsta utanpå och få behålla hundens förtroende och tålamod. Hellre lite borstning än inget alls. Det tycker jag var ett bra råd.
Idag på vandringsturen längs Ågelsjön spelade solen klädpoker med mig, Sebastian och Sofie. Vi hade klätt oss i de vanliga kläderna för en varmare vinterdag. Visst var det åtta plusgrader men vinden kan alltid vara kylig så ett ullunderställ sitter aldrig i vägen tänkte vi.
Att det inte fanns någon vind märkte vi när vi klev ur bilarna. Luften i skogen var vårig och varm, på tok för varm för att vara i början av februari konstaterade vi. Men vi traskade på med våra kläder, upp för den långa backen mot berget och upp för den trånga branta passagen vid repet.
Efter denna bestigning flåsade både människor och djur. Jag, Sebastian och Sofie ställde oss på en klippa med utsikt och började klä av oss inför solen som med råge hade vunnit i pokern. Solen hade lyckats spela av mig både mössan och vantarna på vägen upp, nu rök även halsduken och skaldjackan. Sofie och Sebastian knölade av sig sina långkalsonger och det var så klart ett listigt drag av solen. Långkalsongerna lät inte jag solen vinna, det var gott att ha dem och de andra kläderna, till fikastunden när vinden och soldiset hälsade på.
