Segdag

Idag har varit en riktigt lugn dag. Vi har varit hemma hela dagen förutom en promenad upp till skogen på eftermiddagen. Det tar i och för sig sin tid när vi ska bära runt på Myra.

Myra var riktigt duktig på att ta det lugnt hemma. Hon åt, sov, rastade, lekte. Åt, sov, rastade, lekte. När hon låg hemma och vilade, vaknade till och märkte att det inte hände något bytte hon ställning och sov vidare. Ett tag låg Myra till och med på golvet i ett annat rum och sov. Det skulle Movi aldrig göra som hela tiden flyttar sig dit jag och Sebastian är.

Vi gick upp till Vrinneviskogen efter att ha degat långt in på eftermiddagen. Skogen var härligt grön och vinden svalkande. Myra fick åka ryggsäck och fann sig väldigt bra med det. Hon somnade flera gånger i säcken. Jag och Sebastian fick gå runt och hålla upp den sovande valpens huvud.

Inne bland risen fick Myra gå ner och hoppa runt på egen hand. Då kom hennes loppegenskaper fram som hon använt sig av redan som liten valp då hon för första gången besökte en gräsmatta. Jag kom på att Myra redan då förberedde sig för sina äventyr i skogen bland ris, stock och sten.

Smultron hade Myra redan smakat. Nu var det dags att testa blåbären. Det gick utmärkt att äta av dem från riset men bäst var det om någon höll i riset så att det inte vek sig.

Movi och Myra fick leka människosök. Jag och Sebastian gömde oss en varsin gång i riset nära hundarna så att Myra inte skulle springa för långt. Movi tog ledningen och Myra följde efter. Denna lek gillade de båda. Movi för att hitta husse eller matte samt få godis, Myra för att det är så roligt att springa efter Movi.

Efter några minuters hopp och lek bland riset fick Myra åka ryggsäck igen. Hon protesterade inte utan var nog ganska trött. Innan vi gick hem tog vi en glass på cafét vid parkeringen och hundarna fick vatten. Myra satt fint och tittade på motionärer och hundar som passerade föbi på stigen. Efter en stund rullade hon ihop sig som en boll och vilade. Nu var det istället Movi vi fick säga till ett par gånger att lägga sig, hon ville egentligen gå runt och leta smulor samt tigga glass.

Myras morgonrutin

Dagarna med Myra springer iväg. Hon har snart varit med oss i två veckor. Det är svårt att föreställa sig att det funnits ett liv innan Myra.

Jag och Sebastian lär oss sakta vilka rutiner som passar bäst för Myra. Morgonen har varit en kritisk tid då det lätt blivit kiss inne trots att jag och Sebastian tycker att vi varit duktiga på att ta ut henne. Nu har vi hittat en rutin som fungerar.

Myra vaknar vid sex sju tiden i sin kartong som står bredvid sängen. Då får hon gå ut på gräset utanför och rasta. Det går fort att göra både ett och två. Då hon är lite trött behöver den som rastar henne gå framför och locka så att hon kommer igång och rör sig.

Efter rastningen går, jag i detta fall, och lägger mig med henne på soffan. Vi myser, pussas, klappar, luktar, gnager och sover en stund. Myra får gnaga lätt på mina fingrar i utbyte mot att jag får pussa och lukta på henne hur mycket jag vill. Biter hon för hårt säger jag "aj" och då släpper hon.

När vi sovmyst ungefär en timme lägger jag mat i blöt till Myra. Då sitter hon i köket och väntar och går och frågar mig som kanske är på toa när maten egentligen är klar.  Myra får sin mat medan jag gör mig i ordning för att gå ut igen och väcker Movi. Så tar jag ut båda hundarna till parken. Efter att Myra fått röra sig fritt en stund med lina efter sig i parken gör hon ett och två igen. Movi gör så klart också det. Så går vi in.

Movi får sin frukost medan jag underhåller Myra på annat sätt. Idag tränade jag "nej" genom att försöka få hennes ögonkontakt och belöna med klicker. Hon var så snabb att förstå "nej", som vi även övat lite på igår, så att hon gick och lekte på annat håll efter att ha försökt gå på belöningsgodiset och jag sagt "nej". Vi kom aldrig till ögonkontakten denna gång men den är hon så duktig på när hon får sin mat så att det räcker och blir över.

Efter dessa två morgonrastningar med frukost emellan brukar Myra leka inne medan jag och Sebastian äter frukost. Så gjorde hon även idag. Hon lekte väldigt lugnt och det var som att hon var på väg att lägga sig hela tiden men hon forsatte ändå leka. Då efter att hon lekt ett tag tog jag ut henne och hon fuktade gräset ganska snabbt. Det är denna rastning som vi tidigare har missat då vi tycker att hon redan varit ute ett par gånger på morgonen.

Idag efter denna rastning kom Myra till ro och somnade nästan direkt efter att vi kommit in. Nu kan hon sova en till två timmar. Att ha valp är att ha en bäbis. Fungerade rutiner är receptet för framgång.

Igår kväll provade vi att lägga Myra i sin låda efter att hon lekt lätt och somnat en stund på soffan. Sista radtningen var då strax efter tio. Annars har vi rastat en trött Myra precis innan vi lagt oss vid elva tolv tiden. Då har hin behövt varva ner igen i lådan och levt runt där en stund innan hon somnat. Igår kväll somnade direkt i lådan efter att vi lagt ner henne. Det tyckte vi var bra, fram till klockan ett då jag vaknade av att hon rörde sig i lådan som hon brukar. I vanliga fall somna hon om igen utan att gå ut så jag stoppade ner handen i lådan och slumrade till igen. 

Så vaknade jag av ett strilande ljud. Myra stod upp i lådan och kissade. Jag kastade på mig lite kläder och bar ut en halvt blöt och helt färdigkissad Myra. Sebastian gjorde rent hemma och resten av natten fick hon sova i sin gamla mindre låda. Att bryta den tidigare fungerande kvällsrutinen var alltså inget bra. Myra klarar sig en hel natt så länge hon går ut sista gången cirka klockan elva på kvällen och första gången cirka klockan sex på morgonen.

Australian mates Friska Myra, Australian kelpie 

Bäbismyra

Snabb, tuff och nyfiken är Myra i skogen men hon är också en liten bäbis som behöver vila och inte får gå långt. Efter att ha sprungit runt och upptäckt tillsammans med Movi är det dags för Myra att åka snålskjuts på husse och matte.

Australian mates Friska Myra, Australian kelpie

De sovande trollen

Skogen är lika sövande för en valp som alla andra platser valpen besöker är. Efter lite skutt och lek bland stock och sten ringer Myras mat och sovklocka. Vi stora anpassar oss alla efter Myras takt, passar på att njuta av skogen lite extra och somnar även vi till kvittret av fåglar och vindens sus. Tack Myra för att du får oss att uppleva skogen helt utan stress eller krav på att gå långa sträckor.

Australian Mates Friska Myra, Australian kelpie, Fätorpets Styvmorsviol "Movi", Australian shepherd

Tungornas dag

Skogen uppmuntrar till bus, närhet och kärlek, då åker tungan ut ofta både för att slicka den egna lilla nosen och husse och matte i ansiktet.

Australian Mates Friska Myra, Australian kelpie och Fätorpets Styvmorsviol "Movi", Australian shepherd 

Vattenloppan

Fascinationen för vatten fortsätter. Vattnet i den lilla sjön smakar gott. Det går också att lukta på, att stoppa ner tassarna i. Myra undrar vad som händer om hon hoppar ut i vattnet. Hon provar, ett stort skutt och så pladask i det blöta. Lite förvånad men också självsäker simmar loppan in till klippan igen, skakar av sig och torkar sig genom att ta några varv i skogen samt stryka sig emot husse.

Australian mates Friska Myra, Australian kelpie

I Movis skugga

I skogen blir även tolv och ett halvtåriga tanten Movi som ett barn. Valpen Myra nio veckor och fyra dagar dyrkar henne mer än någonsin. Vart än Movi vänder sig bland blåbärsris, rötter och stenar så har hon en svart liten skugga som heter Myra tätt intill sig. Movi har lärt sig att leva med sin skugga och kanske, kanske ger hennes skugga henne lite mer energi att springa runt och njuta av skogen. Kanske är det med lite extra glädje som hon delar med sig av sin favoritvärld till nykomlingen i familjen.

Fätorpets Styvmorsviol "Movi", Australian shepherd och Australian mates Friska Myra, Australian kelpie