Förra veckan kändes hela min kropp som en seg surdeg. En gnagande förkylning som inte ville bryta ut fanns där under huden och irriterade. Nu börjar energin återvända och jag firade detta med att ge mig iväg på en kort joggingtur med hundarna. Vi gick upp till elljusspåret och fick därmed en bra uppvärmning.
Myra fick på ett fält springa fritt för att göra ifrån sig. En bit bort stod det tre rådjur och tittade på oss. Jag kopplade Myra och djuren stod kvar en lång stund innan vi kom för nära på vår väg mot skogen. Myra tittade intresserat på dem men gick lätt att avleda med godis och tittade då på mig istället.
Jag hade satt på Myra både halsband och sele ifall hon skulle dra mycket. Vi började att jogga i halsbandet och Myra hölls ig hela tiden vid min sida. Hon sprang i ett snyggt och lugnt trav. När kopplet sträcktes och hon var framför mig bad jag henne ta det lugnt och så sprang hon vid min sida igen.
Som jag har kämpat med att Myra inte ska dra i kopplet. Jag är så glad att det gett resultat och att hon nu är lyhörd och lugnar sig då jag säger till. Första gången vi sprang gjorde jag felet att låta henne vara kopplad i selen. Då drog hon som en galning eftersom hon kopplar selen med att det är okej att dra.
Movi fick springa lös del hon är aningen långsammare än mig och Myra. Då slapp jag dra Movi i kopplet och hon kunde bestämma sin takt själv.
Efter joggingturen släppte jag Myra lös på ett fält. Då fick hon springa av sig den sista energin i benen och sträcka ut sina små muskler innan vi gick hem. Movi fick gå och lukta sin sin takt. Hemma fick hundarna mat med blodpulver i för att stärka upp sina kroppar efter joggingturen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar