En mörk regnig morgon och jag kliver på tåget till Västerås för att gå på en länsträff. Jag hinner åka en stund och somna till innan vagnen fylls av skolbarn i olika åldrar. Jag får en liten flaschback till min barndom då jag själv åkt långa sträckor, dock med buss, under nästan hela grundskolan.
Flickan bredvid mig tar upp sin skolbok och skriver lite med en färgglad penna. Annas är det vara mest smartphones, spel, skratt och glada tillrop som fyller vagnen. Att skolbarnen är så pigga denna tidiga morgon har jag svårt att förstå då mitt eget tillstånd inte går att jämföra med övriga vagnens.
Jag frågar flickan bredvid mig vart hon åker ifrån och vart hon ska. Hon steg på i Flen och ska stiga av i Eskilstuna där hon går på Engelska skolan. Hon har själv valt denna skola men är inte säker på om hon vill fortsätta. Hon tyckte att det var svårt att välja och hon tror också att det kan vara svårt att komma in i en ny skola om hon byter. Jag behövde inte ställa många frågor för att få flickan att prata. Det verkar som att hon tänker dendel på valet av skola. Jag frågar om det inte finns många skolor att välja mellan i Flen och det finns inte så många dock är det jobbigt att pendla. Flickan går av i Eskilstuna tillsammans med de andra barnen. Nya människor stiger på men denna gång förblir det näst intill tyst i vagnen.
Jag tänker på att flickans situation inte var så lik min ändå. Jag satte mig på en skolbuss och åkte till närmaste kommunala skola utan att behöva ägna en tanke på det fria skolvalet. Jag kunde konstatera mig på kompisar, läxor, lekar och allt som hör barndomen till. Beslut som rörde min framtid behövde jag själv inte ta förrän jag blev äldre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar