torsdag 14 februari 2019

Inget Hedemora denna gång

Idag fick jag samtal från Hedemora. Det var som jag misstänkte nu när det dragit ut på tiden, tjänsten hade gått till en annan. Vikarierande mångfaldsstrateg, rena drömjobbet. Men jag är glad att jag fick komma på intervju, som en av tre.

Jag fick återkopplingen att de tyckte om min personlighet och att jag hade passat i kommunen men personen de anställde hade en utbildning och erfarenhet som var mer kopplad till tjänsten. Hon var så gulligt hon från personal som ringde, hon frågade vad som händer med mig nu. Jag berättade att jag fortsätter att se mig omkring, jag vill ju ha nya utmaningar. Jag sa att om det dyker upp andra tjänster i kommunen är de välkomna att kontakta mig. Det tackade hon för.

Så blev det denna gång. Jag var inte ledsen efter samtalet, mest glad. Jag känner att det inte var något jag hade kunnat göra annorlunda denna gång. Det var en bra intervju, ett trevligt möte, ett spännande äventyr och ett tillfälle att öva. Sorgen över att inte få jobbet hade jag redan gått igenom en vecka innan. Fast då hade jag ännu inte fått besked. Det var för övrigt en konstig vecka förra veckan. Tur att den tog slut.

Nu går jag vidare, något mer stärkt än vad jag var för en knapp månad sedan. Det finns spännande arbetsplatser där ute, det gäller bara att ha tålamod. Tyvärr är inte tålamod min starka sida. Nu håller jag på att sätta mig in i nya arbetsuppgifter på en gammal arbetsplats. Det är en utmaning för tålamodet, jag lovar. Tyvärr är det arbetsuppgifter som ger mig föga glädje och utveckling. Den administrativa bördan är stor och jag jobbar i flera olika datasystem för att komma vidare i varje enskilt ärende. Som tur är får jag även möjlighet att samverka med externa aktörer ute på utbildningar ibland. Jag tillhör även en fantastisk arbetsgrupp där vi alla är målinriktade och samarbetsvilliga. Nu känner jag att min prioritering är att hålla glöden uppe, fortsätta att utvecklas på mitt jobb så gott det går och hålla ögonen öppna efter den där arbetsplatsen som väntar på mig någonstans där ute.


Inga kommentarer: