I vanliga fall är det isbjörnar som står på isflak. Idag gjorde jag det. En kort stund när jag skulle passera en råk, en öppen spricka i isen, fick jag kliva på ett isflak för att ta mig över. Det flöt och jag kom över på andra sidan.
Jag och Sebastian åkte idag 34 kilometer med Bråvallaskrinnarna på Glan. Jag brukar i vanliga fall klaga på att vi stannar och pratar för mycket men idag gjorde jag inte det. Vi åkte i ett ganska snabbt tempo både i kraftig med- och motvind. Isen var riktigt fin på sina ställen men bubblig på andra. I den snabba medvinden gick det nästan läskigt fort och i motvinden med bubblig is under var det svårt att ta sig fram. Men vi klarade det!
Det var många som föll då det fanns flera vattenhål i isen. Jag tittade på alla som föll och undrade varför de inte såg upp. Så föll jag själv, foten åkte rakt ner i ett hål och det tog stopp. Då förstod jag alla andra. Ibland kommer hålet väldigt snabbt och det syns inte så väl.
Jag fick lite ont i knät men kunde åka vidare direkt. Efter turen åkte jag till XXL och köpte knäskydd.
Movi väntade hemma på mig och Sebastian. Efter turen åkte vi till Vrinneviskogen med Movi och gick en tre kilometer. För att Movi skulle få mer motion lekte vi rapport med henne och hon fick springa mellan mig och Sebastian. Movi älskar det och hon var så glad att vara med mig och Sebastian i skogen. Det gjorde mig lycklig att titta på hennes spralliga glada kropp.
Foto ett och två är stulna från skridskonätet. Foto tre och fyra är tagna av Sebastian Estay. Anna-Lena på foto två är min och Sebastians teknikidol. Vi vill kunna åka lika snyggt och smidigt som henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar