Jag har ätit bilar så att jag mår illa, både salta och vanliga. Tågmackorna är uppätna och tåget rullar nu ut ur Sundsvall. Att åka X3000 var inte lika häftigt som förväntat. Känslan är att likna med renionaltåget mellan Norrköping och Västerås med skillnaden att det är längre mellan stoppen. Farten har varit uppe i 177 km/h som mest men annars ligger vi och tuggar på dryga hundra. Sätena är små, hårda och går knappt att fälla ryggstödet på. Det hade varit häftigare att åka Norrlandspilen, det mörka tåget som pappa en gång visade mig då vi var på stationen i Sala. Landskapet är det dock inget fel på. Jag njuter av att rulla fram i Norrland och förundras över hur mycket av Sverige som jag har kvar att upptäcka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar