Nu är klockan över midnatt. Överkastet är borttaget från sängen och adventsljusstaken i fönstret ska snart släckas ned. Vardagen har försiktigt närmat sig hemma i nya lägenheten. Över jul var det fullt hus här hemma med mamma, syster och hund. På nyår fylldes stugan med familj och vänner. Det är skönt att vara hemma. Lugnt. Men också tomt. Speciellt utan hunden Murphy som under långhelgen vilat sitt mjuka huvud i mitt knä.
Vardagen i nya lägenheten är spännande. Ikväll tog jag och Sebastian en tur till tvättstugan i grannhuset. Vi kunde boka tvättid redan imorgon. Jag ser fram emot att tvätta i nya tvättstugan. Kunna avsätta flera timmar till att torka och slippa torkställningen som vi hade inne i lilla ettan. Att hämta posten i det gula huset på gården är också spännande. Att gå mellan husen här känns som att bo på en gård på landet.
Vi tog en kvällspromenad idag. Gamla vägar genom välkända parker och kvarter får nya innebörder nu. Jag ser allt från en annan vinkel. Månen och stjärorna har intagit nya positioner och lyser med ett annorlunda ljus. Stadens lampor färgllägger vår väg. Frosten har med stjärnorna hittat tillbaka till vår stad. Marken glittrar som tack till att vintern återvänt. Parken utanför vårt hus har bytt namn från Vasaparken till Kaninparken. Dock är det den ständiga närvaron av harar i parken som åtsyftas. Hundrastplatsen jag tidigare passerat varje dag på väg till jobbet har nu färgats av juleminnen av Murphy skuttande tillsammans med kvarterets hundar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar