onsdag 21 december 2011

Med familjen

Svenska igen. Jag orkar inte skriva pa engelska. Sorry.
Till slut kom jag fram till min fantastiskt fina familj i Cuenca efter att ha spenderat tre kalla natter uppe i bergen ovanfor Riobamba dar Linneas familj bor. I Riobamba fick vi ptatis till frukost, lunch och middag. Linneas familj var valdigt vanliga och hade och morfat ifamiljen tog val hand om oss. Han lkorde oss runt i sin bil for att visa olika byar och annat. Han var den mest pratsamma och nastan skrek da han pratade. Resten a familjen var blygsamma och samtalen handlade till stor del om fragor kring vad saker kostade.

En dag blev vi bjudna pa lunch hemma hos morfar och da var det soppa med pasta i. Ur soppan fiskade jag ocks upp en marsvinstass med klor och allt. Jag at med god aptit och forsokte att inte titta pa klora da jag bet av kattet. Linea kunde dock inte gnaga pa tassen da den paminde henne for mycket om marsvinet santiago hemma i Goteborg.

Under mina tva dagar uppe i bergen fick jag veta att tva olika krockar skett pa vagarna till byn. Vid en av krockarna dog bada forarna. Vid den andra minns jag inte hur det var. Det gar bara att konstatera att vagarna iEcuador ar livsfarliga. Staten har gjort manga forbattringar med bade vagar och hus. Men nu nar vagarna till byarna ar battre, forut var de bara av grus och lera, nu av asfalt, kor folk ocks nabbare. De som bor y byarna anvander fortfarande vagarna att promenera med djur och barn pa bade i morker och i dagsljus. Det ar egentligen ett under att inte fler olyckor sker. Gallande hus har familjer i Linneas by fatt sma hus byggda at sig med rinnande vatten, kalldusch och toalett. Linneas familj som inte haddetoalett innan hat fatt ett nytt hos vid sidan av sitt gamla.

Min familj bor i Cuenca i ett hus som de hyr. Det var inderbart att se dem igen och spannande att se skillnaden mellan folk. Jag fick varma kramar nar jag kom och jag med Carmen och mina broder och systrar ar det inte svart att prata. Familjen har blivit storre da 18-aringe Luis har fatt en nyfodd beby och 23- aringe Braulio har ett barn pa ta ar. Lilla babyn har varit i Cuenca denna vecka och saknar nog sin mamma i Loja. Storebros Juan och mamma Carmen vaktar bebyn da pappa Luis jobbar om dagarna. Lillasyster Sisa ar omhandertagande som vanligt och glad att se mig. Hon ar duktig i skolan och vill bli doktor. Jag och Carmen har varit pa utflykt bade idag ock igar och hon uppskattar att fa se Cuencas omgivningar da hon annars ar mycket hemma i huset. i hade emd oss lilla tvaaringen idag och han ar sa glad och sot och hoppig. Pappa Miguel ar kvar i Oñakapak och honom vet jag inte mycket om. Hundarna Exis och Pancho bor med famlen i Cuenca och ar lika fina osm innan. Pancho har dock forlorat sin sans da en bil kort pa den och den bliv sa ful sa familjen beslot sig att klippa av den med sonen och veterinarstudente Marcos hjalp. Nu vantar Sisa och Daniel och jag ska dra mig. Vi ses!

3 kommentarer:

Johannita sa...

Ååh, vad fint! Vad häftigt att komma tillbaka! Jag blir alldeles varm:D
Fint att se att saker har ändrats till det bättre, gällande vägar och hus..

God jul och fortsätt njut av tillvaron! Varma kramar!

Anonym sa...

Fint att träffa familjen igenr. Hälsa från Shalon.

Anonym sa...

Me imaginé cuando estaban comiendo conejo con garras y todo, que chistoso porque querían correr de ahí pero no podían porque sus familias son super buena onda.
Estoy feliz por las dos, le mando un abrazo y un beso. Que sigan disfrutando.