Den annorlunda kråkan

Idag var det vår trodde vi. Men i skogen var det rena sommarvärmen. På den skuggiga sidan av skogstjärnen låg ett tunt lager is kvar. På den andra sidan var vattnet så friskt och lockande så att jag blev badsugen. Även Myra blev sprallig då hon såg vattnet men hon vågade inte hoppa i.

Vi stekte pannkakor över öppen eld uppe vid vindskyddet. Först ville elden inte ta fart och det vara bara ett tjockt lager av rök över hela berget. Sen släppte vi in mer luft mellan vedträna och då blev det sådana lågor att smöret i pannan började brinna. Den pannkakan blev ganska mörk. Sebastian tyckte det var en bra idé att lägga den pannkakan på taket till vindskyddet så att fåglarna skulle kunna ta den. Ganska snabbt kom det en stor svart kråkliknande fågel och vips så var pannkakan borta. Samtidigt hade Myra lyckats smyga sig iväg och var som bortblåst och väldigt väldigt tyst. Det var något konstigt med den där kråkan på något vis.

Egentligen skulle vi bara stannat ett par timmar i skogen för Sebastian skulle hem och plugga. Men solen värmde så gott, pannkakorna smakade så bra och det var så trevligt att bara gå runt och fota och titta på hundarna som sprang fritt och lyckligt. Vi blev borta i fem timmar. Det blir en sen kväll för Sebastian ikväll.

Mina två underbara.

På tur.

Flygmyra.

Sebastian i röken.

Movi hittade en plats i skuggan i skydd från röken.

Jag i röken.

Den annorlunda kråkan.

Smör på stenen.

Movi på mossen.

Husse och hundarna.

Detta är bra träning Myra.

Vattnet är spännande man vi vågar inte hoppa i.

Fina Movi.

Myra Äventyra.