Ikväll var det mycket på schemat. Tvätta skulle vi göra och det är vanligtvis Sebastians ansvarsområde men jag hade oturen att komma hem först så jag fick börja med det.
Medans jag väntade på Sebastian kunde jag lika gärna sätta igång lite bröd. Jag blev ispirerad av min arbetskamrat som skulle hem och baka filbröd. Det går ju så snabbt och tar ingen tid. Jag kan faktiskt bekräfta att så är det.
Sebastian var inte alls sugen på att springa fast det var vår springdag. Han skyllde på kyla och blåst men sen lyckades Myra övertala honom. Det hade varit allt för tråkigt att springa med bara mig. Hon springer faktiskt mycket bättre när vi är två eller flera. Är det bara hon och jag så har hon ingen energi alls. Då får jag släpa henne fram genom skogen. Nu märker vi inte ens av henne, hon ligger som en liten skugga emellan eller precis bakom oss båda.
Det är det alltid svårt att ta sig ut. Allra helst när det är mörkt och kallt. Då är det en fördel att vara tillsammans så att en kan peppa varandra. Kläderna värmde bra så fort vi kommit igång. Jag märkte att det var svårare att andas när det var kallare. Det kanske är en anledning till varför jag slutar att springa på vintern. Hela löprundan kändes som en lång uppförsbacke. Dock är det alltid skönt efteråt. Vi har gjort så ett par gånger att vi avslutat med intervaller i Klingsbergsparken. Jobbigt är det men det är det roligaste med hela turen.
Lägenheten doftade gott av nybakat bröd när vi kom hem. Vi kom överens om att jag duschade först för att sedan kunna köra igång den sista tvättmaskinen med våra springkläder. Det resulterade i att Sebastian fick börja med maten utan kläder. Jamie Oliver låg i lä där när Sebastian släcke ner i lägenheten och började laga mat. Inte kunde han bjuda vår granne Sebastian Sas på det nöjet att se en skymt av nakna kocken.
Jag var rätt mör efter tvättande, brödbak och springtur innan vi väl parkerade i soffan för att avnjuta soppa, bröd och ett avsnitt av Innan vi dör. Vid det laget var vi båda nyduschade och påklädda måste jag tillägga. Soppan som bestod av jordärtskockor, potatis, vin, grädde och vitlök smakade magnifikt. Brödet likaså. Tv-serien var olidligt spännande och Myra bjöd på gos efter maten. Vilken kväll, jag känner mig helt tills fred. Nöjdheten kan också bero på att jag var så väl rastad efter helgen i Göteborg. Jag passar iallafall på att njuta av känslan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar