Under en månads tid har jag bara sett hus, vägar, människor, affärer och hundar. Stad och stadsliv. En kuststad för visso men jag har inte sett havet för alla hus. Så av en slump tog jag mig till en restaurant vid havet en timme utanför Valparaíso för att se ett par vänner spela. Lyckan över att sätta fötterna i sand utanför och den tända brasan när jag kom in fick mig att stanna över natten. Dagen därpå bjöd på en promenad på stranen samt genom en landsbyggd med gröna kullar alá Irland. Det var inte förrän jag såg naturens stillhet och grönska som jag upptäckte hur mycket jag saknat den.
2 kommentarer:
Vilka ljuvliga bilder du lagt in från kusten och havet! Jag längtar verkligen efter att få se allt detta vackra.
Alla ni som läser detta ska bli avundsjuka för Sofie och jag har bokat Chile-resa på 3 veckor i Mars/April!!!!!
La mamíta
Mmmm. Håller helt med föregående talare!
Skicka en kommentar