Myra är inne i en rolig period. Jag misstänker att hon är skendräktig. Det började med att bäddar i soffan. När vi kom ut på landet kom hon på att hon inte bara behöver bädda i soffan. Hon har hela huset att stöka runt under. Vi har aldrig förr varit med om att Myra gått under huset. Första gången hon gjorde det var när det var så varmt. Vi tänkte att hon sökte skydd för värmen. Sen kom den där jorddoften och vi hörde hur det stökades därunder. Vi ropade ut Myra och hon kom till oss. Svart hade blivit brun och så skakade hon av sig ett moln av dammig jord innan hon snabbt som ögat smög in under huset igen. Nästa gång vi böjde oss ner och ropade på henne tittade hon ut på oss bakom en grundpåle som ett vilddjur med lysande ögon.
Vändorna under huset har blivit färre efter det att Myra stökat runt under en båt där det fanns ett getingbo och hon kom utspringandes med panik i ögonen och en geting på benet. Jag plockade bort getingen och allt var frid och fröjd. De försök Myra sedan gjorde att gå under huset kunde lätt stoppas, fram till nu när vi vid frukosten märkte att Myra var borta lite väl länge. Myra är alltid med oss, om hon inte är under huset. Jodå strax hörde vi det bekanta ljudet av grävande och så kom jorddoften. Vi ropade på vilddjuret och efter lite motstånd kom hon stålt ut med ett lager av fin jord över sig som hon skakade av sig vid vårat frukostbord.
Så var det detta med valparna. När Myra i detta tillstånd träffar en valp blir hon överlycklig. Hon fjäskar, gör sig liten och blir nästan själv en valp. Två valpar har hon faktiskt hälsat på senaste dryga veckan och hon har blivit lika barnsligt lekfull båda gångerna. Lekfull är hon även med andra hundar. Här i stugan har hon sprungit runt med sin kompis Malte som är en tvåårig pudelmix. Han brukar vara den mest outtröttliga när de ses men nu är det omvända roller. Myra springer tre meter framför och är helt omöjlig atr få stopp på. Han orkar tre varv i den takten, sen har hon kört slut på snabbaste lekkompisen.
Mig och husse ska hon också busa med. Det är kamp och bära pinnar och hoppa, springa och skälla. När hon fått en pinbe eller leksak i munnen som hon springer med kommer det här härliga morrande leklljudet. Myra är annars en ganska tyst hund om en bortser från skällandet då hon är exalterad.
Energi finns det så att det räcker och blir över. Att Myra blivit valp igen passar oss perfekt så här lagom till semestern. En valp som orkar springa och gå med oss samt också kan slappna av och vila när det behövs. Vad mer kan en önska sig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar