Under min semester, då jag och hundarna var på landet i tre veckor skrev jag om hur Myra undvek mig så fort jag försökte träna med henne. I början av semestern gjorde jag också misstaget att lägga Myra på kommando yte på gräsmattan och sen klippa hennes klor. Tidigare har jag lagt henne genom att lyfta upp henne och sen lägga henne inför kloklippning. Nu ville jag att hon skulle få möjlighet att lägga sig frivilligt. Det innebar istället att jag förstörde kommandot ligg. Hon ville inte ligga på kommando på hela semestern, sitt och stå funkade bra men inte ligg.
Jag försökte bortse från det. Testade någon gång ibland om Myra glömt händelsen och ville ligga igen men nej. Så tänkte jag att jag väntar tills jag kommer hem. Då får jag väl börja om från noll med klicker och vänta in ett ligg och belöna massor. Jag förberedde mig på att det skulle bli en lång resa att reparera det skadade förtroendet.
Så tog de första tre veckorna av semestern slut och vi åkte hem till stan igen. Redan första kvällen i lägenheten tränade jag ett kort pass med Myra för att testa pulsen på hennes träningslust. Genast var det lättare att få kontakt med henne. Andra dagen testade jag ligg, hon var på sin vakt med framtassarna åkte ner och hon var nere mot golvet en snabb sväng innan kroppen åkte upp igen. Mycket godis och liggen varade fler och fler tiondels sekunder. Jag var lyrisk av lycka. Myra var inte förstörd för all framtid. Bestämd ja, med mycket egen vilja och stor integritet men allt för långsynt är hon inte.
Idag tog jag med ett par kampleksaker och godis till skjutbanan för att träna skott med Myra inför henne MH. När vi tränade inkallning med skott i bakgrunden ser jag plötsligt när jag vänder mig om att Myra, som jag satt ner innan jag lämnat henne, självmant har lagt sig och nu ligger och väntar på att jag ska kalla in henne. Det var bevis nog på att jag är förlåten, att Myra i en så pass otrygg miljö som skjutbanan frivilligt lägger sig, den position som enligt henne är den hon är mest utsatt i. Efter inkallning lekte vi massor med kampleksakerna. Sen tränade vi sitt, ligg, stå och backa på gräsmattan. Myra var klockren och vi hade jätte fin kontrakt.
Jag är så glad att jag fått tillbaka min träningskompis. Semester är kul men Myra behöver lite vardag med låntråkiga dagar i lägenheten för att få den här riktiga lusten att träna på eftermiddagen. Rutiner och att känna sig hemma är nog också bra. Jag har inga stora ambitioner att tävla med Myra men vill iallafall gå kurser och testa på att stå på tävlingsbanan med henne. Då hade det ju varit lite besvärligt om hunden vägrade kommandot ligg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar