lördag 27 augusti 2016

Myra är rumsren

Veckan på Gotland verkar ha gjort gott för Myra. Eftersom vi delade rum med en snarkande mamma och jag sov med öronproppar hela natten var det inte på tal om att vakna innan skymningen de nätter jag hade Myra och hon pep i buren. Efter ett par nätter lärde hon sig att somna om i buren även fast hon vaknat till och pipit. Inatt, första natten efter att vi kommit hem igen sov hon till halv sju i buren tills hon sa till och fick gå ut.

När vi städade lägenheten på Fårö slog det mig att vi inte använt trasan jag tog med för att torka kiss en enda gång. För visso hade vi varit ute mycket men oftast är det kvällarna som är mest kritiska och då var vi inne och tog igen oss efter dagarnad äventyr. Myra började någon stans under resan att ställa sig vid dörren. När vi då tog ut henne gjorde hon ifrån sig. Oftast ska jag säga för de tillfällen hon hört att hennes lekkompis Cento gått ut ställde hon sig vid dörren för att hon ville ut och leka.

Gotlandsresans rumsrenhet har visat sig inte vara en tillfällighet. Sedan vi kom hem igår har Myra vid ett flertal tillfällen gått och ställt sig vid dörren och gjort ifrån sig när hon kommit ut. Denna eftermiddag när vi kommit hem från Söderköping gästabud och hon precis ätit ställde hon sig vid dörren. Jag tog ut henne för en snabb kiss, eftersom jag var trött efter flera timmar ute i Söderköping vände jag om så snart hon kissat. Myra gjorde motstånd när vi skulle gå in. Jag lade inteså stor vikt vid det utan tog in henne i trapphuset så att hon fick gå upp och vila efter en händelserik eftermiddag.

När jag stängt dörren om oss stod Myra kvar vid dörren och tittade på mig. Det var bara för husse att gå ut med Myra som gjorde nummer två ute. Detta är verkligen en bekräftelse på att Myra har förstått att det är ute hon ska vara och inte inne när hon behöver göra ifrån sig. Hon har också förstått att hon på något sätt behöver signalera detta till husse och matte och det gör hon genom att gå till dörren och titta på oss. Detta är ett steg på vägen. Ett stort steg tycker jag. Det är fortfarande upp till husse och matte att vara alerta och lyssna in Myras signaler. Är hon mitt i en lek kanske hon inte känner efter själv. De tillfällen jag tar ut Myra utan att hon har signalerat brukar hon också kunna göra ifrån sig.

Inga kommentarer: