Är det höst eller är det vår, det kan en undra ibland. Som idag när gråa moln hängde tunga över hela Norrköping och luften var fuktigt rå. Jag hade bestämt att ta friskvårdstimme efter jobbet idag och gå upp i skogen med Movi. Någon större lust hade jag inte men med en macka och en kopp the i magen lyckades jag iallafall ta mig ut. En kortare sväng i skogen skulle vi nog allt klara av även denna gråa eftermiddag tänkte jag.
Vi gick med ganska raska steg upp i skogen. Movi gick gärna bredvid eller bakom mig, så även när vi kom upp i det stora spåret. Då vill hon oftast gå bakom och lukta. När vi kommit in längre i skogen svängde vi in på en mindre stig. Movi fick då en helt annan hållning i kroppen. Svansen åkte upp och nosen var i vädret. På stigen gick hon mer än gärna framför mig. Benen rusade iväg några meter fram och så ställde hon upp sig snyggt och väntade in mig. Så höll vi på en bra bit på stigen. Movi med stålt hållning och rappa steg framför. Sen vänta in mitt kommando att fortsätta.
Att se Movi pigg och glad gav mig så klart energi. Jag tog tillfället i akt att träna lite, bara för att det är kul. Jag ställde Movi på stigen och gick fram en bit. Så kallade jag in henne och njöt av att se hela hennes kropp i arbete när hon rusade fram mot mig. Vi upprepade detta några gånger och varvade med att hon skulle stå kvar hela tiden. Jag tog mig tid att stå kvar och titta på de höga tallarna innan jag vände tillbaka och ställde mig vid Movis sida samt gav belöning.
Skogen är en underbar plats att vistas i. Att träna med Movi i skogen ger mig möjlighetatt stanna till och njuta av stunden istället för att bara rusa vidare. Att Movi uppskattar detta avbrott från en vanlig promenad märks. Hon går upp i varv och flåsar mellan övningarna, samtidigt som hon är fullt koncentrerad under övningarna. Duktig är hon förutom att hon fuskar och långsamt vandrar framåt när hon tror att jag inte ser, om jag försvinner bakom några träd. Då gör vi om och gör rätt, och då går jag inte längre än att Movi ser mig.
Bara för att vi fick så bra energi och för att solens strålar tittade fram genom målnen avslutade vi träningspasset med lite balans. Movi fick gå upp på en hög med stockar och sen ner. Jag vet av erfarenhet att hon kan vara lite klumpig ibland så jag guidade henne att gå lugnt och försiktigt. Det klarade tanten utmärkt.
Så bar det hemåt och mot middagen för oss båda. Den där friskvårdstimmen räckte inte till iallafall och vi lyckades vara ute i nästan två timmar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar