Idag vaknade jag till en vit värld täckt av ett tunt snötäcke. Planen var att åka skridskor men med snö på isen och en massiv vind dumpade jag dessa planer. Jag bestämde mig för att gå upp o skogen och lägga ett varsitt spår till hundarna.
För mig och Myra skulle det bli våra första viltspår. Movi har säkert gått några spår i sitt liv men jag är helt grön på området att lägga spår. Jag plockade fram rådjursklövarna som jag tinat på morgonen, blodpulvret, en flaska och ett snöre. Så blandade jag iordning en blodshake och drog ut till skogs. Rådjursklöven band jag fast i flaskan med blod så gick jag där i skogen och droppade blod samt drog en klöv efter mig.
Två korta spår blev det med en klöv i slutet av varje spår. Movi fick mitt första spår som jag råkat lägga på ett ganska svårt underlag sly och nerhuggna kvistar. När jag lade Myras spår hade jag lärt mig och hittat ett jämnare underlag av mossa.
Movi fick börja spåra. Stolt var hon när hon vandrade vid min sida till skogs. Det var som att hon kände på sig att hon skulle få jobba. Jag visade henne vart spåret började. Ett tag trodde jag att det skulle bli helt misslyckat då hon började med att trycka ner nosen i de första bloddropparna en halv minut. Men så började hon sakta nosa sig framåt och spårarbetet var igår. Underlaget var som sagt svårt så Movi gick lite fram och tillbaka innan hon kom på rätt köl igen. Men så som av ett mirakel nosar hon sig rakt in i rådjursklöven som jag lagt under en buske. Jag var så stolt över Movi som helt själv utan min hjälp spårat upp denna. Som belöning fick Movi gnaga på klöven samt bära den hela vägen hem.
Så var det Myras tur att spåra. Hon hade brottom till skogs. Myras spår var lite längre bort så vi fick gå en bit. Jag kopplade på en längre lina när vi var framme och Myra började spåra innan jag ens hunnit visa henne med handen. Hon drog iväg i linan och jag hann inte ens tänka över om vi gick åt rätt håll eller inte. Även Myra gick lite zickzack men betydligt mer rakt fram och snabbare än Movi. På nolltid var vi framme vid klöven och Myra rundade trädet på den högra sidan när hon hittade klöven fast jag minns att jag lagt spåret på den vänstra.
Nå ja. Jag är inte den bästa på att lägga spår och mina hundar må slarva då de spårar men det är ändå väldigt imponerande att de hittar klöven så något måste ju ha blivit rätt. Kul är det också att pyssla och fixa i skogen samt gå och hämta hundarna full av förväntan över att se hur de ska klara sin uppgift samt att få se dem arbeta och använda sin nos. Detta var mina första viltspår, nu kan det bara bli bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar