söndag 23 april 2017

Hög spänning i Västerås

Idag var Myra på sin andra utställning. Sist hon ställde ut i Malmö för cirka en månad sedan kom hon på första plats av två i sin grupp och fick ett blått kort, very good. Idag gick jag till utställningen tillsammans med Myra och Sebastian med spänning i magen. Det kunde gå bättre än sist och det kunde gå sämre.

Kelpie ställde ut tidigt i ordningen, direkt efter Kattledog som var först ut i ringen. Vi gick hemifrån Sofie i god tid och var på plats en timme innan bedömningarna började. Det var so att komma hem då jag klev in i utställningshallen i Rocklunda. På denna utställning har jag arbetat många år då jag var yngre både som funktionär och som ringsekreterare. Nu var jag nöjd över att jag bara var en enkel utställare och inte hade några andra ansvarsområden.

Det var mysigt att lägga ut sin filt och sitta ner och titta på alla hundar som kom in i utställningshallen. Vi spanade in några kelpiesar som skulle tävla med oss i ringen. Vi tog även en vända och tittade på försäljningarna, köpte en boll och några ben, innan vi slog oss ner på filten igen och tittade på när bedömningarna drog igång.

Myra var lugn och fin hela tiden. Hon tyckte det var spännande att titta på alla hundar. Hon kunde också ligga helt lugnt bredvid mig och Sebastian och vila. Jag fick resa mig upp strax innan vi skulle in i ringen för att Myra inte skulle vara helt nyvaken då vi gick in.

Vi var först i vår grupp, en av tre juniortikar. Domaren tog sig god tid att titta på Myra, undersöka tänder, känna på henne och titta när hon stod still samt gick diagonalen och ett varv själv i ringen. Efter denna noggranna bedömning sträcktes ett rött kort upp i luften. Vi fick exellent denna gång. Jag hoppade till av glädje och Myra skällde ett par gånger av upphetsning.

Så fick vi stå åt sidan medan de andra två hundarna bedömdes. Nu började det bli riktigt spännande. Jag vet att vi fick bra kritik men jag hade ingen aning om vad de andra skulle få. Ett gult kort och ett blått kort sträcktes upp i luften under de andra bedömningarna. Myra kom på första plats, utan CK. 

Jag var riktigt glad över Myras insats och fina kritik. Precis som förra gången i Malmö gick ingen kelpie vidare till att tävla om bäst i rasen. Denna gång var det totalt sex kelpies, varav fem juniorer och en unghund. De behöver kanske alla växa till sig lite. För egen del är jag glad för den miljöträning Myra får av att gå på utställning. Sen hoppas jag kunna tävla med henne i lydnad eller någon annan gren där hon får använda sin hjärna. Men visst är det också kul att ha en hund som gör bra ifrån sig på uställningar. Om en månad ska vi ställa ut i Norrköping, det gör vi mest för att det är på hemmaplan. Efter det ska jag låta Myras kropp växa till sig lite innan jag provar lyckan igen.

När vi var klara promenerade vi tillbaka hem till Sofie. Efter att ha sett så många okända hundar var Myra väldigt glad att få komma tillbaka och träffa sina  bästa vänner Movi och Murphy igen. Vi fick oss en andra frukost av Sofie och påbörjade sedan vår resa tillbaka hem till Norrköping. Jag satt hela vägen hem och tänkta på hur nöjd jag är över Myras insats, över hur fin hon är och över hennes fantastiska temperament. Om någon fartkamera lyckades fota mig på vägen så fick den en bild på en förare med ett stort leende på läpparna.


Australian mates Friska Myra, ett år imorgon.

Inga kommentarer: