Springturen med Vajlo var riktigt skön. Vajlo hade lagom med energi. Han gnydde som vanligt lite av lycka när vi sprang på vägen upp till skogen. Att styra Vajlo i svängarna och att möta andra är inga problem, han är duktig på att bli styrd.
Vi sprang definitivt snabbare än sist, då Movi var med. Eftersom jag inte behövde peppa Movi och för att mina egna steg var snabbare var jag och Vajlo synkade. Jag behövde inte alls bromsa honom mer än precis när vi börjat springa.
När vi rundat elljusspåret i skogen sprang vi tillbaka till Ljuraparken, där fick Vajlo ta av selen och rulla runt i gräset. Vi hade bara springit en halvtimme så det fanns energi kvar för att springa och hämta samt bära en pinne.
Efter att jag stretchat fick Vajlo en massage med stretch av benen, precis som Movi brukar få efter en springtur. Vajlo tyckte att det var skönt och slappnade av i kroppen. Denna fysiska kontakt med hunden tycker jag är ett mysigt sätt att avsluta ett träningspass på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar