Idag fick jag förmånen att kunna gå ut med hundarna en timme på lunchen. Jag hade ett möte i Norrköping hela förmiddagen och gick sedan upp i skogen med hundarna innan jag fortsatte jobba hemma på eftermiddagen. Äntligen kunde jag få lite dagsljus på näsan om än väldigt grått sådant.
Ängarna vid Hageby och skogen var folktomma såhär dags så hundarna fick springa fritt. Som vanligt var Vajlo en bit framför mig och Movi bakom. Vajlo hittade en pinne att leka med, eller snarare valla, vallhund som han är. Jag vet att en inte ska kasta pinnar för mycket till hundar för då kan de bli stressade. Med Vajlo är det problemet löst då han gör som följer när han vallar en pinne. Vajlo hittar pinnen själv eller jag kastar den till honom en gång. Han hämtar pinnen och lägger ner den på marken. Själv lägger han sig en bit ifrån med huvudet ner och vaktar på pinnen. När jag kommer fram emot honom säger jag "ta pinnen", han tar den och springer iväg ett antal meter där han upprepar proceduren med att lägga ner pinnen och lägga sig och vänta på att få ta den igen. En helt perfekt lek för en som inte gillar att kasta pinnar till hundar. Det är otroligt gulligt att se när Vajlo ligger där och väntar på att få ta den pinne han själv lagt på marken. Och springa får han verkligen.
Uppe i skogen hittade Vajlo en boll. Actionpromenaden fortsatte. Här dröjde det lite längre innan jag förstod hur Vajlo ville leka med bollen. Att sparka iväg bollen så att Vajlo hämtade den var bara roligt ett par gånger, nej Vajlo ville verkligen spela fotboll, han hämtade bollen och lade sig bakom den för att vänta på en passning. Jag skulle då sparka bollen mot honom så att han kunde ta passningen med munnen. Även här kom hans vallhundsegenskaper fram då han kunde ligga länge och vänta på att jag passade honom bollen eller på att jag sade åt honom och springa och hämta den om den var på väg ner för en backe.
När vi kom ur skogen bestämde jag att leken var slut. hundarna blev kopplade och Vajlo ville ha med sin bollen hem så han bar de i munnen hela vägen hem till Lagergrensgatan. Det gick att hoppa över stockar och kissa på lyktstolpar med bollen i munnen också.
Movi som är tant har inte mycket lek i sig så att få besök av en yngre hund som går igång på bollar och pinnar tycker jag är skoj. Jag gillar att blanda in bus och träning i promenaderna så att enpromenad inte bara blir en promenad. När jag går ut med Movi har jag alltid godis i fickan så att jag kan träna lite med henne på vägen eller gömma en godisbit i ett träd. Varje hund har sina behov och det gäller att hitta det som både människa och hund tycker kan vara kul.
Arbetsro fick jag verkligen efter denna promenad. Efter att ha fått lite påfyllning av mat samt ett tuggben intog hundarna en varsin mjuk plats i vardagsrummet och slocknade direkt. Vajlo har efter fem dagar här hemma blivit så trygg att han sover på alla platser som Movi brukar ligga på. I början låg han bara på den sidan av soffan som Movi oftast inte väljer. Nu sover han till och med i hennes favoritfåtölj. Movi var kanske lite förnärmad i början men har nu vant sig vid att dela med sig av sovplatserna. Hon var så bekväm så att hon låg och knorrade och stönade hela eftermiddagen. Jag älskar dessa ljud hon gör då jag tycker att de är otroligt avslappnande och hemtrevliga.
Sebastian kom hem nöjd efter en lyckad presentation av sitt projekt i skolan. Denna vecka är det slutspurt för hans studier och det har hittills gått bra. Det är tur att jag kunnat jobba hemma ett par dagar så att vi kunnat dela på ansvaret förhundarna. I helgen ska Sebastian vara ledig på riktigt och får följa med på en första långpromenad med de två goa djuren.
Sebastian fick idag sin julklapp till sig själv. Han har under flera veckors tid gått och varit avundsjuk på mina två fleecetröjor som jag köpte för halva priset på Internet. Nu har Sebastian lyckats komma över en i rätt storlek som är jättefin på honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar