För drygt en vecka sedan, när jag och Sebastian packade bilen inför julhegen och mellandagarna visade väderprognosen att det skulle vara plusgrader fram till nyår. Plus både dag och natt. Nu en dryg vecka senare har temperaturen sjunkit med en sådär 15 till 20 grader. Inatt var det minus 17 grader här i Östa och på dagen var det minus tio. Vi hade stått och vägt mellan att ta med skidor, skridskor eller att skippa båda. Det blev lättast att skippa båda eftersom sannolikheten att det skulle komma snö eller is med denna prognos var lika liten. Att prognosen skulle ändras drastiskt hade vi inte vågat hoppas på.
Nu en dryg vecka senare står Sebastian och ser ut över Östaviken och på två skridskoåkare som kommer från Nyköpings skridskoklubb. Hade avundsjuka kunnat synas hade han lyst grön i det ögonblicket. Sebastian har längtat efter att åka skridskor sedan de sista skär han tog i mars i år. Under hela våren och hösten har han inhandlat ny utrustning som han ännu inte fått prova på naturis. Att han nu har prima is framför sig, om än lite väl tun, utan några skridskor är en stor miss i planeringen.
Jag känner mig dock lugn med tanken att det finns många åkdagar kvar denna sesong. Isen har precis lagt sig och det skadar inte att lämna den några dagar till för påfrysande. Inte minst nu när isen är landlös då vattennivån höjts efter att isen lagt sig. Vi kommer nog kunna åka både i Norrköping och i Östa tills vi är mer än nöjda tänker jag. Jag är istället lyrisk över att vintern äntligen kommit och är precis lika glad över att få gå en långpromenad längs stranden mot Östaholm. Jag älskar ljuset av ett lager snö i kombination med en låg men ihärdig sol.
Fotona nedan har jag tagit idag med min mobilkamera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar