En kamp mot dansens mönster

Igårkväll blev vi hembjudna till en som jobbar på Latinamerikagruppernas kontor i Quito(SAL). Efter att vi ätit klart och vilat våra mätta magar började det ramla in en hel del ecuatorianer. Med min svaga spanska i åtanke kände jag mig en aning besvärad över tanken att socialisera mig med det nya sällskapet. Dock fick jag tillfället att öva på känslan av att vara socialt handikappad då samtalet med mina nya vänner blev aningen krystat. När tiden led började några att dansa och jag var inte sen att gå upp på golvet. Snart blev jag uppbjuden och gensat hade jag hittat en ny form för att socialicera mig. Dock är inte salsa min starka sida vilket gjorde att mannen jag dansade med började lära mig stegen och höftrörelserna. För att bryta det genusmönster som jag kände var så tydligt både genom att jag blev instruerad i dansen samt att jag blev förd tog jag och snurrade min partner ett par varv runt på golvet. Genusrollerna byttes för en stund om och min partner blev paff av detta snedteg i det manliga och kvinnliga spelet. Likaså var de övriga gästerna på festen som stannade upp en stund från sina konversaitoner.
Allt som kvällen led började jag tycka att det var mer och mer kul att dansa. Vi gick från festen för att besöka en av stans klubbar. Där spelades båden salsa och annat. Jag fortsatte att bli lärd och förd men då och då förde jag iväg min partner på en snurrut på dansgolvet. En gång möttes det av ett förvånande skratt för att visa att något gått fel. En annan gång köpte min prtner mitt initiativ och en mer inproviserande form av dans utvecklades vilket jag tyckte var betydkigt roligare än att följa en dansesn regler. Jag har nog aldrig sansat så mycket som denna natt i Quito och det var länge sedan jag hade så kul. Att pardansen även uppmuntrar till konversationer är något som min spanska mådde mycket bra av. Tänk om jag kunde slippa bårka med dess genusmönster och istället dansa hur jag vill inom pardansens dynamik, då kanske jag faktiskt skulle höja den till skyarna. Sen skulle jag även önska att dansgolvet bestod av mer blandade könskonstellationer än kvinna och man. Även fast formen är romantisk och anspelar på sexalla rörelser är ju detta bara en lek med kroppar som kan utföras med både manliga och kvinnliga vänner.