Sebastian övningskörde hela vägen upp till Hedemora och det gick väldigt bra. Drygt tre timmar tog det. När vi hade ungefär en halvtimme kvar till målet började landskapet bli mer böljande. Då kände vi att vi kommit rätt. Vi var framme vid vårt B&B vid lunch och möttes upp av värdarna Björn och Kim samt deras hund Hugo som var en gårdshund.
Myra och Hugo kom bra överens direkt. De hälsade på varandra samt lekte lite. Myra trivdes väldigt bra i huset och kände sig som hemma direkt. När Kim skulle visa oss vårat rum gick vi förbi ett gemensamt utrymme. Där satt en man och lyssnade på något i hörlurarna. Myra hoppade upp i soffan bredvid honom och gav honom en puss. Inga hämningar här, hon är ju en kelpie. Tur att mannen gillade djur, han påpekade vid ett senare tillfälle att hon var väldigt trevligt och rolig.
Vi värmde lite medhavd mat och frågade Björn tips på skidspår. Jo det skulle finnas en runda vid en sjö bara några kilometer från där vi var. Vi tog emot en vägbeskrivning och styrde dit.
Vi parkerade vid en skola som låg bredvid spåret och sjön. Vilket läge för en skola. På parkeringen träffade vi ett gäng som var på väg att packa in skidorna. Vi växlade några ord med dem. Jag och Sebastian hade reflekterat över i bilen på väg till sjön att det är så lätt att få kontakt med folk här. Det är ett annat tempo än i stan. Folk tar sig tid att byta några ord, det är väldigt trevligt.
Rundan längs sjön tog en avstickare upp i skogen. Vi passade en gård där de som gör spåren bor och så kom vi upp på en fin skogsväg där det också var spårat. Snön hängde på träden och jag kände en sån enorm tillfredställelse i kroppen. Att åkta skidor i skogen är bland det bästa jag vet, som jag längtat.
På vägen tillbaka träffade vi på familjen som spårar och deras hund. Vi växlade några ord med dem och hundarna hälsade på varandra. Eller Myra fräste mest åt unghanen som var lite väl intresserad. När hundarna är lösa och utomhus finns alltid space att backa undan, det passar Myra väldigt bra och då funkar hon med de flesta hundar.
Väl tillbaka på sjön var det ett fantastiskt fint glid i spåret. Jag som åkte den första långa turen på mina nya skidor och pjäxor kände att jag var väldigt nöjd. På slutet när vi vände om tillbaka mot bilen kom snålblåsten och solen var på väg ner. Då var det skönt att dra upp luvan så att det inte blev så kallt om öronen.
Femton kilometer blev dagens runda. Jag är så nöjd att vi kom iväg. Efteråt smakade det bra med en varm kopp the hemma hos Björn och Kim. Myra lekte lite med Hugo innan hon däckade på köksgolvet. Jag tror att vi alla mår bra av lite dalaluft.
Skidspåren var fantastiska.
En timmrad bastu som vi åkte förbi på sjön.
Skidhunden! Båda hundarna som vi träffade idag var väldigt sportiga och smidiga i kroppen. Jag antar att dalahundar får rätt bra med motion.
De som gör skidspåren bor i denna gård.
Kossan tyckte nog att det var en märklig varelse som åkte förbi gården.
Jag blir helt lyrisk när jag ser snötäckta träd.
Myras nya kompis Hugo som bor på B&B
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar