Onsdag är min springdag och jag brukar ta sällskap med grannen Dorit till Vrinneviskogen. Det är några onsdagar jag inte kunnat på grund av resa med jobbet och sedan förkylning men nu kan jag springa igen.
På vägen hem på cykel, i den kalla vinden och efter en fullspäckad dag på jobbet, kände jag mig inte speciellt sugen på att springa. Även Dorit hade avskräckts av kylan så hon stannade hemma. Jag vet dock att det alltid är jobbigast i början så jag tog med mig Movi och gick ut.
För att ha något att se fram emot bokade jag upp bastun till kvällen och satte på värmen i den. Jag värmde upp mig och Movi med en rask promenad och började efter en stund springa. När jag kommit till skogs spred sig värmen i min kropp och den kalla vinden nådde inte längre min hud.
Så snart jag kunde vek jag av från spåret och sprang på de mindre stigarna. Där får Movi springa lös och ibland blir hon kvar på stigen en bra bit bakom mig då hon tagit sig en lukt och kisspaus. Annars springer hon bakom mina ben som flyger fram över stenar och rötter.
Kvällarna har åter börjat bli ljusa så jag vågade ta hela min vanliga runda på olika mindre stigar. Det var en befrielse att skutta fram på den ojämna marken och känna energin som kom från koncentrationen sprida sig i kroppen. Denna upplevelse är så mycket mer än bara springandet upp och ner för backar i det breda elljusspåret. Det monotona springandet ger utrymme för mig att tänka på att jag är trött, det gör aldrig springandet över stenar och rötter.
Bastubadet satt riktigt fint efter turen i skogen. Kroppen värmdes upp och slappnade av ända in på bara benet. Jag som inte har badkar har ibland när jag kännt mig frusen tagit en lång och varm dusch. Denna är dock aldrig heltäckande och kroppen blir aldrig lika genomvarm och avslappnad som efter ett bastubad.
Jag hann precis lagom upp i lägenheten för att se Uppdrag granskning. Sebastian hade tidigare lagat soppa så det var bara att förse sig och slå på teven. Ikväll handlade Uppdrag granskning om etableringsreformen och bosättning. Det är frågor jag jobbar med dagligen och min chef på avdelningsnivå var med i programmet.
Nu stupar jag i säng och Movi ligger redan bredvid mig och snarkar högt. Det känns som att jag kommer somna så snart jag släcker lampan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar