Olika viljor

Idag besökte jag, Asa och handledaren Pepe en skola i min by för att planera engelsaklektioner. Asa och jag tycker att det är ett bra sätt att lära känna folk pa och fa kontakter. Var vilja är att helst undervisa för ungdomar och max tva ganger per vecka sa att vi far tid att för sant som mer har med organisationen att göra.
Läraren pa skolan var jätte glad att vi kom och hade dock en annan vilja än oss. Sa hade även Pepe. Det slutade med att vi nu har planerat in en engelskalektion, á en timme, per dag för barn fran 8 till 15 ar. Det är inte hallbart i langden da det tar nagra timmar att planera varje lektion. Helt plötsligt blev vi engelska lärare pa heltid.
Nar vi var pa filkeprojektet igar var alla mana om att visa sitt fina budskap med det. Som sa manga praktikanter rakar ut för ville FIIS att vi skulle hjälpa dem att söka pengar till projektet da det var det som fattades. Jag tycket det var lite jobbigt att fa den pressen pa mig som att min vistelse här inte skulle vara nagot värd om jag inte kunde hjälpa dem ekonomiskt. Asa och jag har iallafall pratat om att vi kan försöka kontakta Naturskyddsföreningen eller WWF. Det kan ju pa ett satt vara kul att lära sig hur man söker stöd. Det ar ju en stor del av vad FIIs gör eftersom allt hanger pa att det ska finnas finansiärt stöd. Men ska vi göra det gar det ju inte att syssla med engelska twentyfour-seven.
Vi far se hur det blir. Imorgon ska vi traffa första klassen. Det ska bli spannande. Pa fedag kväll far vi till Quito för att ga pa möte med FENOCIN. Da far vi antligen traffa klassen igen och höra hur alla haft det. En efterlängtad tripp för alla oss tolv!