Imorse vaknade jag upp tröttare och segare än på länge. Efter en lång frukost och en lur på soffan med Myra kände jag dock sug att gå upp i skogen och träna på det som vi påbörjat under gårdagens kurs. Jag fyllde en flaska med vatten och tog min väska med leksaker och spårpinnar som numer alltid står färdigpackad.
Den kvava luften gjorde inte stegen lättare när jag gick från bilen till skogen för att lägga ett kortare spår. Tre pinnar, en vinkel och en leksak på slutet blev det. Medan spåret vilade lekte jag och Myra rutan. Movi fick sitta vid ett träd och titta på.
Rutan är en fantastisk övning när en vill att hunden ska få motion och hjärngympa utan att en orkar gå en längre promenad. Det är så häftigt att skicka Myra in i den osynliga rutan som jag gjort genom att trampa runt och sprida mina lukter där. Hon är som vanligt snabb och ivrig och far iväg, direkt hamnar hon utanför rutan och märker att där fanns ingen lukt, så vänder hon om och kommer in i rutan igen. Hon jobbar på bra med nosen och hittar leksaken efter en liten stunds letande. Jag har så klart förvirrat henne lite genom att gå runt och låtsats lägga ner leksaken på olika ställen innan jag till slut lagt den bakom en stubbe eller en sten.
Efter tredje och sista skicket lyckades Myra ta leksaken i munnen och komma med den till slutet av rutan. Det var något jag påmindes om igår att ta leksaken, gärna med Myra dragandes i den i ena änden, och föra den till slutet av rutan där vi började. Där kunde vi sen leka och ha kul som belöning. Tanken är att få Myra att förstå att vi leker och har kul i utgångsläget så hon behöver komma med leksaken dit. Denna träning måste ha gett lite resultat. Jag var otroligt nöjd efter skick tre och vi slutade där med flaggan i topp.
När det var dags att ta spåret var mattes få krafter slut. Det var varmt och Myra var också rätt trött. Jag såg till att hon drack vatten och vi vilade lite tillsammans. Nu hade jag iallafall lagt spåret så vi gick det iallafall. Movi band jag vid ett träd eftersom bilen inte var precis nära. Det var kanske ingen jätte bra lösning eftersom Myra har svårt att lämna Movi. Vid en vanlig promenad om Movi blir efter springer Myra ofta och vallar in henne, hon har alltid ett öga på sin Movi.
Myra var iallafall taggad och hittade spåret direkt. Dock flaxade Myra lite fram och tillbaka i spåret. Jag vet om sedan tidigare att Myra är väldigt ivrig och därmed lite för slarvig. Spåret hade nog också mått bättre av att få ligga en stund till. Jag fick styra Myra rätt ett par gånger. Hon sprang förbi en pinne men hittade kurvan och följde den klockrent. I kurvan hade jag trampat extra mycket med fötterna. Jag kom på att jag kanske även ska trampa så bra i resten av spåret för att underlätta för Myra så här i början.
Spårningen var jag inte nöjd med men vi kom iallafall till slutet. Jag får se detta som en erfarenhet. Jag är redan taggad att göra om och göra rätt. Med med mer energi och bättre noggrannhet nästa gång.
Jag kom hem och ramlade ihop på soffan. Så gjorde även hundarna. Jag fick ställa in en grej jag skulle gjort på eftermiddagen och bestämde mig för att bli kvar på soffan resten av dagen. Hundarna var väldigt glada över att se att även mattes energi kan ta slut ibland. Som oftast är det annars den lilla svarta som däckar först när vi kommer hem, inte konstigt det eftersom det är hon som jobbar hårdast då vi är iväg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar