Bäbismyra fick bo i en flyttkartong om nätterna hos oss. Efter att den första kartongen blivit för liten fick hon en större modell. Nästa boende, när Myra blivit tonåring och behövde något större och mer privat, blev buren. Den sov hon i varje natt under ett par månader. På slutet höll hon oss vakna genom att protestera och vilja bli utsläppt. Då hade hon insett att det var bättre att sova i sängen med oss människor och Movi. Sängen fick hon tidigare ligga i efter sista rastningen så hon var väl bekant med den. Trots att sängen alltid hägrat mest är det buren Myra gått och lagt sig i för att vila någon timme innan läggdags.
Eftersom Myra inte längre sover i buren om natten tyckte jag inte att detta stora åbäke fyllde någon större funktion länge. Jag var trött på att ramla över den om morgnarna när jag skulle gå upp. Jag bytte ut buren mot bädden. Myra som sovit på samma plats sedan hon var valp köpte konceptet med ännu ett nytt boende. Nu ligger hon i bädden istället om kvällarna. Igår kväll somnade hon till och med i bädden efter att jag gått och lagt mig. Med friheten att kunna hoppa upp och ner verkar hon trivas bättre i bädden än hon gjorde i buren på slutet även de gånger då buren var öppen.
Att det blev så att vi till slut är två människor och två hundar i en 120-säng var kanske inte planen men det var oundvikligt. Trångt blir det och då är det stackars Movi som ger upp först och hoppar ner på golvet. Det gäller att slita ut den äldre generationen först tänker säkert Myra. Jag tycker inte att det känns helt schysst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar