En fantastisk dag i hundens tecken

Idag var det hundens dag på Norrköpings brukshundsklubb. En riktig guldgruva för oss människor som älskar hundar och för en kelpievalp som älskar både hundar och människor. Jag och Sebastian åkte dit i sällskap av Jenny och hennes dotter Emelie som vi träffade på valpkursen. Med oss hade vi Movi och Myra och de hade sin chäfervalp Vilda som är tre månader.

Jag hade även bestämt träff med min jobbarkompis Annika och hennes man Mattias, de har aussien Stella tillsammans som är en av Myras lekkamrater.

När vi kom till klubben var det fullt av valpar och vuxna hundar. Vi fick uppvisningar direkt i olika grenar. Det var faktiskt roligt att titta på lydnad, barmarksdrag och skydd/IPO. Vi njöt av alla uppvisningar samtidigt som vi minglade runt bland nya och bekanta hundar och deras ägare. Myra fick leka med en aussievalp som var två veckor yngre än hon samt en kelpievalp som var en vecka yngre.

Myra var så klart uppspelt av allt kul som hände men det gick alltid att locka till sig hennes intresse med godis. När hon minglat runt ett bra tag och vi satt på bänken och kollade på skyddsuppvisningen låg hon ner och nästen somnade till. På plane  sprang duktiga hundar runt, en i taget, och skällde när de jagade en buse. En fantastisk miljöträning för Myra.

Innan vi åkte fick Myra leta upp ett paket på en plan. Det låg flera paket utlagda och hon skulle få plocka ett. Jag har inte övat in några kommandon men släppte henne och sa sök. Hon sprang ut på planen och funderade lite över vad som förväntades av henne. Så satte hon fart mot ett paket och lyfte det med munnen. Jag belönade med ord och kallade in henne. Hon släppte paketet och kom till mig, fick sin godis och så gick vi och hämtade paketet tillsammans. Eftersom Myra inte apporterar än fick hon ha det i munnen när jag höll det så sprang vi tillbaka på det sättet. En bra början till uppletande tycker jag. Vi tyckte båda att det var skoj.

Vi var en trött och nöjd skara som åkte hem. Jag är glad varje gång jag får med mig Sebastian på liknande hundevenemang. Även han var riktigt nöjd efter denna dag då han fått prata med trevliga människor och tittade på duktiga hundar och dess förare.

Kelpien vi träffade var en Pihlstenshund "Zelda" som var en vecka yngre än Myra. Zeldas husse och matte hade stått i samma kö som vi till Pihlstens G-kull när det endast kom en valp i den kullen. Zelda är från H-kullen som kom några månader senare. Vi stod också i kö till den kullen ett tag innan vi fick bekräftat att vi skulle få Myra. Mycket roligt att träffa på en valp från denna kull