Jag skriver: Friska Myra har fått ett hem

Då var du äntligen vald du lilla Australian mates Friska Myra. Efter en lång helg i Skåne med mycket intryck och många möten har din husse och matte bestämt sig för att det är du som kommer att flytta till Norrköping.

Myra

Jag och Sebastian stod först på tur att välja efter att Mari och hennes fodervärd valt valp. Vi hade fyra trevliga tikar och en hane att spana in när vi kom ner till Skåne. Att vi skulle ha en tik var bestämt sedan innan och vi stod fast vi det även när vi tig vårar beslut. Det var inte lätt att välja valp. Alla var lika gulliga, goa och trevliga. Till en början kunde jag inte alls skilja på vem som var vem men efter att ha suttit en timme med valparna började jag känna igen dem med små olikheter och det var flera som fick ett smeknamn.

Helikoptern, som sedan kom att bli Myra, var den svarta tiken med rött halsband som gick och lade sig i min granne Dorits knä direkt när vi kom. Hon var pigg och glad när hon var vaken och somnade på en sekund och låg sedan och dreglade på Dorits byxor. Svansen gick som en helikopter den stund hon var uppe och vaken. Helikoptern är den av alla valparna som har slätast päls och minst underull, så hennes päls sticker ut lite från mängden. Innan vi valde försäkrade vi oss att hon inte skulle ha några problem att vara ute och åka skridskor och skidor med oss på vintern. Att det blev helikoptern berodde mycket på hennes glada uppsyn och att vi innan vi kom tänkt på att vi ville han en svart tik. Att Helikoptern sedan valde Dorit och inte mig och Sebastian är en annan sak men hon trivdes också i min famn när jag tog upp henne och gjorde inga försök att rymma tillbaka till Dorit.

Björnen var den bruna tiken med orangea halsband. Den var den enda valpen som lade sig själv mitt på golvet och sov när vi kom och de andra valparna var snabba att hitta ett knä att sova i. Jag gick sedan och tog upp henne så att hon låg hos mig och den var lika nöjd med det. Björnen var störst av alla tikar och var enligt Mari väldigt lik mormor Genna när hon var valp. Björnen var också en av dem som jag och Sebastian föll extra mycket för. Jag vägde länge mellan Björnen och Helikoptern och hade gärna bjudit hem de båda till mig.

Lilla gul var den bruna tiken med vitt på bröstet och gult hansband. Hon har ett väldigt sött ansikte och har en speciell blick som Mari sett titta upp på henne flera gånger i valplådan. Lilla trötter är den bruna tiken med turkost halsband. Hon låg tryggt och sov i min famn tillsammans med sina systrar och stördes inte av att andra klättrade på henne. Hon var väldigt lik lilla gul i ansiktet. Både gul och trötter var väldigt söta och trevliga och hade också gärna fått flytta hem till mig.

Så var det Maris tik som hon och hennes fodervärd valt ut. Det var den svarta tiken med blått halsband. Hon låg mycket i mitt knä och gosade både själv och tillsammans med de andra syskonen. Maris tik kände jag också mycket för men henne var det ingen idé att fästa sig vid då hon redan hade ett hem.

Grön är den bruna hanen med grönt halsband. Honom bar min granne Lucdy runt på under en stor del av valpbesöket. Hade det inte varit för att Lucdy skulle vara extrahusse till vår valp och för att Dorit och Lucdy bestämt att de inte ska ha en hund nu så hade Grön utan tvekan flyttat hem till Lucdy.

Sm ni förstår var valet inte lätt att välja för det är ingen av dessa valpar som går bort, alla är söta, gulliga, lovande, underbara och treliga. Men ett val blev det och vi är båda glada för vår Friska fläkt och vårbris Myra. Jag och Sebastian tror att vi kommer få mycket skoj tillsammans.