På vägen hem bestämde jag mig för att springa. Sebastian var på. Jag satte fart hemåt på min cykel i regnet. Det kändes inte så motiverande att springa längre. Jag tänkte på allt jag kunde göra istället för att springa. Sånt som fortfarande innebar träning. Köpa klippkort på gymmet och gå på ett pass. Köpa klippkort på badhuset och simma. Basta efter det. Åh basta!
Och där kom motivation att springa. Jag skulle så klart sätta på bastun hemma i föreningen så att den väntade varm när vi kom tillbaka.
På vägen ut packade vi en kasse med handdukar och ställde ner i bastun som jag satt på på vägen hem. Det hade slutat regna så det var inte längre någon motgång att gå ut. Jag och Sebastian hade värmt upp lite lätt med några övningar och Movi hade tuggat på ett ben. En mycket bra uppvärmning för en hund.
Vi gick raskt upp till skogen och sen sprang vi. Jag som inte sprungit på veckor tyckte att det kändes bra så jag tog sikte på två varv runt elljusspåret. Det är 2.5 km per varv. Sebastian ville springa lite snabbare och han hade sin pannlampa så han tog ett varv ut på mörka 5 km rundan.
Det var rätt bra att ha Movi med. När jag peppade henne upp för backarna peppade jag även mig själv. Jag kände att jag hade ork och att jag kunde hålla en hyfsat bra fart. Sist jag "sprang" så var målet en mil runt Ågelsjön. Det hade säkert gått lika snabbt om jag gick den gången men nu var stegen betydligt lättare.
Sebastian och jag sprang på varandra i spåret. Vi tog sällskap hemåt och gick sedan raskt från skogen. Den varma badtun väntade på oss och Movi fick följa med oss ner i källaren där hon fick en dusch på sitt underrede. Mycket praktiskt att låta henne gå och droppa av i det varma kaklade rummet medan jag och Sebastian sprang mellan duschen och den varma bastun.
Avslappnade och nöjda släpade vi oss hemåt med alla blöta handdukar och svettiga kläder. Detta var absolut en toppen måndagskväll som jag gärna gör repris på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar