torsdag 16 april 2015

Att skriva - verktygslådan

För några veckor sedan lånade min granne ut en bok till mig efter att vi pratat om vårat gemensamma intresse: att skriva. I samma veva började jag också åka en väldig massa tåg. När jag inte äter, sover eller funderar på tåget så läser jag några sidor ur denna bok. Jag kommer att fortsätta dokumentera citat och även sammanfatta vissa stycken som berör mig eller som jag vill minnas i mitt fortsatta skrivande. I takt med att tåget långsamt tuffar fram genom våriga landskap tar jag mig an uppgiften att bli mer medveten om mitt skrivande. Nedan kommer en sammanfattning av kapitlet "verktygslådan" ur boken "Att skriva - en hantverkares memoarer" av Stephen King.

Steven beskriver detaljerat hans morfars verktygslåda. Den hade tre våningar och var fylld av verktyg där de vanligaste verktygen låg högst upp. Verktygslådan som morfadern byggt själv vägde mellan förtio och sextio kilo och morfadern bar alltid den med sig. Efter ett enkelt snickaruppdrag där Stephen följt sin morbror som ärvt verktygslådan bärandes på den runt hela huset frågar Stephen morbrodern varför han bar med sig alla verktyg då han bara behövde en skruvmejsel. Morbrodern svarade att han inte visste vad han skulle behöva när han kom på plats, attdet alltid är bäst att ha alla verktyg med sig då man aldrig kan veta om man stöter på något oväntat.

Stephen avslutar stycket med följande ord: "vad jag vill föreslå är att om du ska kunna göra ditt bästa som författare, behöver du bygga din egen verktygslåda och skaffa dig så mycket kraft att du alltid orkar bära den med dig. För då, istället för att stå inför ett svårt jobb och bli modfälld, kan du plocka fram rätt verktyg och sätta igång direkt."

Stephen rekommenderar vidare mig att ha minst fyra våningar i min verktygslåda och se över och putsa upp de verktyg som jag redan besitter innan jag stuvar in dem i de olika facken i verktygslådan. I den översta sektionen stoppar jag ned de vanligaste verktygen.

När Stephen började prata om ordförrådet som ett av de vanligaste verktygen såg jag redan framför mig hur jag skulle sitta med ordböcker och mängder av skönlitteratur för att putsa upp detta. Stephen gav mig istället, tvärt emot vad jag tänkt, följande råd: "lägg ditt ordförråd överst i verktygslådan och bry dig inte om att utöka det. (Det kommer du att göra medan du läser, förstås...men en sak i taget.) Nägot av det värsta du kan göra mot dina alster är att försöka piffa upp dem, att leta efter långa ord eftersom du skäms över att du bara kan korta. Det är som att klä ut katten i aftonklänning." Och där drog jag en lättnande suck. Tack Stephen för det rådet!

Grammatiken lägger jag också i det översta facket. Där påminner Stephen mig om grammatikens enklaste grundregel, "att det endast behövs substantiv, namn på saker och ting, och verb, sånt som gör något." Exemplen, "Klippor exploderar. Jane sänder. Berg flyter." beskriver han som aldeles utmärkta meningar så länge de inte är i för stor mängd.

Undvik passiva objekt är Stephens nästa grammatiska råd. Skriv "mötet är klockan sju" istället för "mötet kommer att hållas klockan sju". Skriv också "författaren kastade repet" istället för "repet kastades av författaren". Stephen menar att den passiva rösten känns osäker och att blyga författare använder passivum. Det har säkert hänt ett antal gånger att jag ramlat i den blyga författarens fälla men att vara blyg är det sista jag vill i mitt skrivande. 

Sist i den översta sektionen av verktygslådan skickar Stephen med mig att undvika adverb. Orden som slutar på -igt liknar han som maskrosor som sprider sig som ogräs i gräsmattan. Han tar upp dialogattribuering som ett undantag där adverb i sällsynta fall kan göra meningen bättre som i exemplet ""Var inte en sådan idiot, Jekyll", sa Utterson hånfullt."

Stephen skriver "att skriva väl handlar om att göra kloka val när det gäller att plocka fram de verktyg du behöver för att arbeta." Han bekänner att även han bidragit med sin beskärda del av adverb i rädslan av att läsaren inte ska förstå honom annars. "Att skriva väl handlar ofta om att låta rädslan och tillgjordheten fara", skriver han. 

Inga kommentarer: