Då en inte behöver gå upp för att måla kan en gå upp för att göra frukost för att ta med till bryggan en vildstilla morgon. Det gjorde jag idag och bjöd med mig Sebastian och hundarna. Solen värmde gott då den tittade fram och efter att den gassat på rejält en stund blev vi till och med sugna på ett dopp. Ibland behöver jag nypa mig själv i armen. Har jag det verkligen så här bra.
Sista dagen av målning. Sent på kvällen städar vi undan det sista bara för att få prova placera ut lite möbler och ta kvälksfikat i nya vardagsrummet. Lite tomt känns det på väggarna innan tavlor och hyllor kommit upp och lite tomt känns det nu i hjärtat när all renovering är klar. Det är inget större projekt vi gjort egentligen men dock det största renoveringsprojekt jag och Sebastian gjort tillsammans än så länge.
Jag hade uppskattat att vi skulle hålla på i fyra dagar, två dagar per rum. Dock tog det sex dagar och där med tre dagar per rum. I sovrummet har vi lagt en täcktapet på väggen samt målat två gånger på den. Vi har också målat två gånger i taket. Vi var inte så noga med förarbetet under täcktapeten så det finns en del ojänheter men det är därför tavlor har uppfunnits har vi kommit på.
I vardagsrummet har vi slipat och spacklat väggarna samt målat dessa och taket tre gånger. Där hjälpte Lucdy till en hel del med underarbetet tillsammans med Sebastian. Väggarna har jag och Sebastian målat tillsammans. Takets tre lager har jag till största del målat själv. Eftersom jag är mer effektiv än Sebastian, och kanske också tycker att det är lite roligare, när det gäller att måla har han fått stå för matlagning då jag stått uppe i taket och svept med penseln över plankorna.
Jag hade tänkt att bara måla taket två gånger i vardagsrummet, precis som i sovrummet. Det var en lättare kris då jag på förmiddagen kom på att det lyste igenom grått även på andra lagret. Jag var ju så inställd på att vi skulle bli klara idag. Men när jag väl insett fakta kändes det bra. Jag kom på att det skulle bli lagom att ta den cykeltur vi planerat idag och låta färgen torka under tiden. Då kunde jag även få till en sista strykning till kvällen. Tur att det var så fint och torrt väder.
Tre timmars cykeltur i omgivningarna blev det. Vi upptäckte både vägar som vi.inte kommer vilja cykla på igen samt vägar som kommer bli riktiga favoriter. Myra sprang som en galning. Hon uppskattade de små grusvägarna genom ful kalhuggen skog där inte en människa passerade varken till fots eller på hjul. Där kunde hon springa obehindrat. När vi kom ut på mer civilicerade grusvägar där jag och Sebastian njöt av att se hus och betesmarker fick Myra springa fint bredvid min cykel. Ibland åkte Myra kärran med Movi för att vila. Då stack hon ut huvudet så långt hon kunde genom sitt hål och protesterade otåligt. Myra är inte gjord för att åka. Hon vill bara springa och springa hur lång som helst. Jag tror inte att det finns något stopp i denna hund.
Skulle bara in till stan och köpa färg när vi märker att bilen låter konstigt. Sebastian går ur och ser att det är mindre luft i ena däcket. Kanske klarar vi oss in till stan för att fylla på. Kör lite till och hör att det låter för jävligt. Jag går ut och kollar och ser en stor skruv i däcket. Blir stående precis utanför Bränntorp.
Vad är det med semester och strul med bilen Humlan. Förr förra året brann motorn utanför Katrineholm några dagar innan semestern. Då var bilen på verkstad hela sommaren i väntan på ny motor. Förra året när vi precis skulle köra till Skåne för att hämta Myra var däcket punkat och alla verkstäder stängda. Då åkte vi fram och tillbaka till Skåne på ett reservhjul. Och så nu, mitt i semestern och mitt i allt målande. Vi har inte tid med detta. Muttrarna sitter som vanligt som berget så vi fick ringa assistans. Så nu sitter jag här på en solig väg i skogen och väntar på assistansen som försenats på grund av en trafikolycka på väg 56. Sebastian fick gå hem igen och fortsätta måla, nog med tid har vi redan spillt. Tur hade vi iallafall med vädret idag. Jag får passa på att njuta av vindens sus i trätopparna och glädjas över att jag iallafall inte sitter fast på en motorväg.
Nu har Sebastian äntligen flyttat ut till Bränntorp och bor med mig efter två nätter ensam med hundarna.ä
Visst kan det vara trevligt att vara ensam ibland men livet är mycket roligare tillsammans med Sebastian. Att få dela det vackra i omgivningarna vi upptäcker häromkring och arbeta sida vid sida då vi renoverar. Det är något som jag uppskattar. Det är inte bara jag som är glad att Sebastian har kommit. Myra har saknat sin husse. Ibland då vi var själv ställde hon sig vid bilen och väntade på att vi skulle åka hem. Hon förstod inte att vi skulle bo här. Varför skulle vi stanna på natten när husse åkte hem. Nu när alla är samlade finns det ingen anledning att åka härifrån.
Idag blev en fullspäckad dag som de senaste tre dagarna. Efter att jag ätit frukost och rastat hundarna åkte jag in till stan för att hämta Sebastian, mer saker från lägenheten samt handla mer mat och färg. Jag vet inte hur många affärer jag besökt de senaste dagarna och hur mycket pengar jag lagt ut men nu börjar skåp och lådor fyllas med det vi behöver.
På eftermiddagen målade vi det andra och sista lagret i taket i sovrummet. Till en början kändes det som ett avighetsjobb. Jag fick doppa penseln efter vart fjärde drag för att få på så pass mycket färg att det inte skulle lysa igenom. Seg var också färgen så den var inte så smidig att få ut. Sebastian tog kanterna medans jag drog de stora penseldragen. Vi kom på att det passade oss bra att jobba så. Han är mer noggrann och tålmodig medans jag är snabb och otålig. Jag trivs bäst med de stora penseldragen.
Medans takfärgen torkade hyfsat tog vi en promenad med hundarna. Jag visade Sebastian mina finaste ställen som jag upptäckt innan. Bland annat en stig i skogen där det växer orkidéer. Denna promenad samt ett par äggmackor gav oss kraft att måla det sista i sovrummet, en andra strykning av den gröna färgen på väggarna. I vanlig ordning gick Sebastian runt kanterna medan jag körde med den stora rollern. Jämfört med taket går väggarna riktigt snabbt att måla.
Imorgon bitti kommer Lucdy och då flyttar vi över renoveringsfokuset till vardagsrummet. Här går det undan. Snart kan vi börja inreda och flytta in i storstugan. Tills dess myser vi i gäststugan med viss känsla av att bo på vandrarhem.
Idag har jag tagit det lugnt. Njutit av sol och promenerat med hundarna. Såg en orkidé i skogen och upptäckte nya stigar. Det är fantastiskt vackert här.
På eftermiddagen var jag lite uttråkad. Då drog jag spik ur plankorna som Lucdy hjälpte oss att dra bort från staketet som var runt verandan. Sen skulle Dorit och Lucdy hälsa på till eftermiddagen. Sebastian åkte med dem men skulle in till stan igen till kvällen för att titta på fotboll.
I väntan på mina gäster målade jag väggen i sovrummet. Det gick fort som sjutton. Sebastian ringde mig när de åkte. Förtio minuter senare hade jag målat två tredjedelar. Jag gjorde det sista då Sebastian tog med Dorit och Lucdy på en promenad. Sen åt vi och fikade tillsammans efter att ha begrundat den nya färgen.
Lucdy som var här och jobbade igår planerar redan sitt nästa arbetspass hos oss. Han kommer tillbaka på tisdag då han är ledig. Vi börjar då med vardagsrummet tillsammans. Det är så lyxigt att ha vänner som tycker om att arbeta.
Idag började vi renoveringen av vår stuga. I dagarna två har jag handlat färg, mat och allt som kan behövas för att börja renovera och bo i stugan. Jag åkte ut mitt på dagen och började packa upp. På eftermiddagen kom Sebastian som jobbat tillsammans med vår granne Lucdy. Båda var taggade på att jobba så vi satte igång direkt.
Jag och Sebastian hade blivit tipsade om att sätta upp en täcktapet på väggen inför målningen. Vi satte tillsammans upp denna medan Lucdy målade taket. Jag hade tänkt att detta fixar vi på några timmar. Dock märkte jag att allt tar mycket längre tid. Täcktapeten skulle vara så lätt att sätta upp men oj vad vi skar och hade oss. Långt ifrån perfekt blev det. Men iallafall något bättre underlag att måla på.
Färgen till taket hade jag och hon som hjälpte mig i butiken helt feldimensionerat. Nästan allt gick åt till första strykningen. Jag hade gärna gjort klart imorgon med en andra strykning på detta tak nu när Lucdy gjort så bra förjobb men med en nästan tom burk och en stängd affär blir det inget med det. Kanske kan jag börja måla väggarna om jag är försiktig. Jag kan ju inte gärna börja tejpa på ett nymålat tak.
Jag vet inte hur många varv Myra har sprungit runt huset idag. Hon är iallafall duktig på att roa sig själv och sen ta det lugnt genom att däcka famför våra fötter. Myra har varit lös i trädgården hela tiden vi jobbat och varit runt huset. Hon håller sig alltid i närheten. Movi har varit kopplad hela tiden bortsett från några minuter. Under dessa minuter hann hon gå bort sig på den andra grannens tomt, den hon inte redan hälsat på. Vi ropade och letade ett tag innan vi såg henne stå bakom ett träd med nosen i marken. Movi kan verkligen inte vara lös en minut. Det är så tråkigt för henne.
Sebastian och Lucdy åkte hem till stan för att jobba imorgon. Jag och hundarna är kvar i Bränntorp. Vi har bäddat ner oss i gäststugan och lämnat renoveringskaoset där uppe. Alla tre kommer vi sova som stockar i senna stilla sommarnatt med tapetklister under våra tassar och tår.
