Första april och jag trodde att jag tagit mig igenom hela dagen utan att bli lurad. Sen gav jag mig ut och cyklade MTB med mina vänner och jag blev lurad av ingen mindre än solen. Så varm och go hen lös från himlen. Och inte var det mycket vind heller. Men vad jag frös under denna tur. Om händerna frös jag. Om halsen. Om öronen och i allmänhet om hela överkroppen. Det är inte jätte lätt att cykla MTB med kalla händer när en ska kunna styra och bromsa snabbt. Men jag blev varm och go lagom tills det var dags att vända hemåt från skogen och på hemvägen blev jag kall igen. Tack för det aprilskämtet solen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar