Idag på eftermiddagen när solen fortfarande lös med sin fulla närvaro frågade Sebastian mig om jag ville följa med på en månskenstur med Bråvallaskrinnarna. Pigg av ljuset tackade jag ja. Så gick jag hem och gick ut med hunden, lagade och åt middag, tittade på tv och somnade nästan till i soffan.
Det kändes som att klockan var läggdags när jag och Sebastian tjugo över sju stressade in i bilen med vår skridskoutrustning. Vi mötte tjugo glada skrinnare på parkeringen vid Folkborgen som precis som vi slitit sig från tvsoffan denna onsdagskväll. Fulla bilar styrde sedan mot Nedre glotterns plogade bana. Där steg vi ut på isen i månskensljus. De pannlampor som var tända släcktes snabbt och vi åkte skridskor på den plogade i ljuset från månen.
Till en början kändes det ostabilt att åka på denna lätt knaggliga is i det dunkla ljuset. Kroppen och ögonen vänjde sig och jag lärde mig lita på min balans och kunde ta ut skären. Trots att kvällen inte var ung så blev det paus med brasa på en ö. Det blev riktig fest då deltagarna bjöd varandra på nystekta pannkakor, choklad, hembakta franska muffins och marsmallows. Så satt vi där runt ljuset av en brasa och tuggade i oss av läckerheterna.
Det var absolut en speciell känsla att åka på månskenstur. Det var spännande, läskigt och annorlunda. Jag hade hela tiden känslan av att något saknades samtidigt som det var något aldeles extra. Häftigast var det när jag och Sebastian tagit en extra sväng och åkte tillbaka själva en bit bakom gruppen. Då såg vi bara varandra, isen och månen. Två ensamma varelser mitt ute i natten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar