Rören blev målade denna kväll. Stor skillnad när gulnat blir vitt. Pilligt var det fast jag hade penseln som proffsen målar med, den med längre strån. Det sade i alla fall tjejen på Bauhaus när jag lyfte fram den.
Nu förstår jag varför byggarbetare får ont i knäna. Att krypa runt på golvet sliter ganska bra på knäna och det känns i ryggen också. Byggarbetarna har i alla fall knäskydd men kryper betydligt mycket mer än vad jag gjort denna kväll. Nu kommer jag sova gott med vit färg speglandes innanför ögonlocken och kroppen vilandes tungt mot madrassen. Om två och en halv timme kommer Sebastian hem. Jag hoppas att han blir överraskad.
2 kommentarer:
Vad roligt Jennie! Och vad fint det blir!! Ja det innebär en hel del jobb med renoveringar, jag vet.....haha, jag som varit med i ett jättehus, Östa, några lägenheter och fixat Almö Lindö själv...det är bara att gneta på! Men som du säger så är inte lusten så stor förrän man verkligen bestämt sig! Då ska det helst ha skett innan man kommer på det... Puss
Ja visst är det så mamma! Och du är en riktigt myra när du väl kommer igång. Verkligen :)
Skicka en kommentar