lördag 15 februari 2014

Besöka hund

Denna helg är mamma på besök. Det är trevligt, vi skrattar och pratar och gör små utflykter med mammas bil.

Mamma och jag pratar hundar. Vi hittade en uppfödare av australian shepherd, aussie, i Kimstad drygt en mil från Norrköping. Jag och Sebastian har pratat om aussie sedan i höstas då han bodde med en aussie på bondgården. Jag skrev till uppfödaren i Kimstad och frågade om vi fick hälsa på för att lära känna rasen. Vi fick svar nästa morgon och åkte dit på eftermiddagen.

Uppfödarna Nina och Hasse väntade oss med fika. Två glada tikar mötte oss i dörren, den ena brun med vit teckning och den andra vit- och brunmelerad. Det var de lugnare hundarna som aldrig fick nog av att bli klappade. Vi blev uppmanade att sätta oss på en varsin stol i köket, de skulle släppa ut två hundar till. Vi satte oss och ut ur sovrummet dundrade en svart- och gråmelerad hane med en brun tik. Hanen kastade sig upp i våra knän och ville pussa på munnen. Efter att ha hälsat blev han lungare och visade sin gosiga sida genom att hoppa upp i mattes knä och krama henne som en koala björn samtidigt som han slickade henne på munnen.

Under fikat berättade Nina om rasen och vi fick berätta om oss själva och ställa frågor. De lugnare hundarna hade parkerat vid vår sida och jag smekte den sidenlena pälsen på huvudet och vid öronen. Varken jag eller hunden fick nog av alla klappar. Under samtalets gång visade det sig att denna lugnare gråmelerade aussie passade väl in på min och Sebastians tankar om hund. Jag skämtade om att vi kunde ta den med hem och det visade sig inte omöjligt. Nina erbjöd oss att låna Movi för att testa på rasen. Kanske vi skulle få mersmak och vilja ha en valp eller så skulle det inte ske och då är det bra att vi vet det. Det är inte heller omöjligt att vi kommer fastna för tio år gamla Movi som fortfarande är pigg och alert och även älskar soffmys.

I år fyller jag och Sebastian 30 år. Tänk om vi skulle fira det med att välkomna en hund i familjen. Det hade jag bara kunnat drömma om fram till idag. Nu känns det redan tomt utan denna medlem.





Inga kommentarer: