Ljus och hjärtan

Igår tog vi farväl av farmor Carin Åström i Nora kyrka i Tärnsjö. Det var en vacker och stämningsfull begravning. Levande ljus och färgglada blommor omringade kistan. Duken som låg på kistan var delvis vävd av läder från Tärnsjö garveri.

På kyrkans främre bänkrad satt farmors fyra barn med respektive. På den andra raden satt barnbarnen, mina kusiner, samt barnbarns barn. Vi fyllde en rad så jag fick sitta med den äldre syskonskaran på främre raden.

Prästen höll tal och pratade om gud och farmors liv och verk. Vi sjöng psalmer och det blev solosång. Framme vid altaret stod teckenspråkstolken och översatte allt som sades och sjöngs. Hennes tolkning av songerna var mycket vacker att titta på då ord blev till mjuka handrörelser.

Den äldsta på plats var farmors kusin från Huddunge. Hon var 90 år och den sista kvar av 17 kusiner. Yngst var mitt kusinbarn Folke 6 månader. Det är spännande med dessa tillställningar då släkt och familj som inte träffats på år åter igen förs samman. Livet och döden gör sig påmint och varje individ på plats blir ett bevis på att tiden rör sig framåt.

Faster Anitas kommentar efter begravningen var att ett liv inte kan avslutas på ett bättre sätt. Det var så vackert. Min pappa Bo var lite besviken på solosången. Han hade tänkt sig något mer. Och för att inte tala om smörgåstårtan. En liten skiva per person. Pappa hade sett fram emot en jättetårta som alla kunde äta sig mätta av. Däremot var han väldigt nöjd över att alla släktingar samlats och att de var sams. Min reflektion var att det var vackert och stämninhsfullt i kyrkan. Men jag blev inte glad över att prästen blandade in gud och skapelsen då han pratade om farmors liv.

Så har ett 97-årigt liv gått till ända. Blodsarvet och minnet av dess existens lever vidare i generationer bland syskon och kusiner. Där deras vägar möts blir minnet av den som ligger grund för dess existens extra stark. En farmor, en vän, ett barndomsminne, en åldring, en moder, ett liv. Ett hjärta som har slutat ticka. 16 tickande hjärtan som hon satt i sitt spår.