Livet, friluftsliv och träning tillsammans med min kelpie Myra. Bloggen skapades som en reseblogg då jag bodde i bergen med ursprungsbefolkningen i Ecuador. Du kan i denna blogg hitta reportage, reseskildringar, noveller, foton, berättelser om djur, människor och miljö, tankar om samhället, jobb, träning, familj, relationer och hundträning. Jag skriver - därför finns jag.
onsdag 12 juni 2013
Den ljusnande framtid är vår
tisdag 11 juni 2013
Bland tistlar och svartvinbärsblad
Köket doftar av svartvinbärsblads- och nässelbladsthe. Till detta serveras hårt bröd med mesost och nyskördad spenat, sallad och rädisor. Internet spelar chilensk radio med människor som pratar som vattenfall. En smak av mormor, en smak av farmor. En smak av barndom och en krydda av nutid.
Kvällen spenderade jag på kolonilotten. Hackade tistlar mellan raderna av skira grödor som kommit upp. Ogräs finns det gott om säger grannarna på kolonilotten. Deras odlingar är nästan perfekta.
Jag ser solen gå ner bakom trädtopparna. Jag slutar hacka och skördar lite av det ätbara som kommit upp. Så cyklar jag hem för att vattna odlingarna hemma på innergården. Rädisorna är små och starka. Salladen är intensivt mörkröd. Jag pratar en stund med mina grannar, den pensionerade trädgårdsmästaren och hans fru. Så går en kväll i den ljumma sommarluften. Sebastian monterar cykelhjul och radion ropar gooooooooool och spelar en cumbia för att fira det mål som Colombia gjorde mot Argentina. Med detta avslutar jag kvällen som jag önskar skulle vara i en evighet.
fredag 7 juni 2013
Meditationshund
Då var sommaren här. Solen, värmen och dopp i älven. Igår morse bakade jag hölökakor till frukost. Ett bröd gjort på fil, sirap, bikarbonat och mjöl som kavlas ut och steks i stekpanna. Jag har velat baka det brödet länge men inte haft lust. Nu är det sommar. Nu finns tid. Tid och lust.
Slapp i solen hör sommaren till. En tidning om stugliv är lagom läsning. Titta på bilderna och somna till i värmen. Läsa i solen i gräset. Äta en lätt lunch. Läsa i solen på bryggan. Vattnet kluckar. Glittrar. Solen söver. Sommarläsning är kort läsning.
Kvällen är lång och ljus. Myggen har inte kommit på riktigt. Då går det att njuta av kvällen. Solen som går ner lämnar oranga och rosa märken på den ljusblå himmelen.
Fåglarna vaknar tidigt. Välkomnar den nya grönskande dagen med sitt kvitter. Den vita unden Murphy vaknar efter fåglarna. Jag vaknar av att Murphy vill ut. Det är skönt med morgonpromenad tänker jag och går upp med hunden. Vi kommer ut och Murphy öppnar upp alla sina sinnen för att ta in fåglarnas kvitter och sommarens dofter. Jag vill gå i skogen och tar på Murphy koppel. Du kan alltid försöka säger Murphys matte. Vi går femton meter så sätter han sig. Locka och kom. Vi går en meter till. Så tar det stopp. Hunden ligger platt på marken. Fladderöronen är uppvikta mot gruset. Hunden lämnas på sin kulle. Jag går själv i sommartakt. I skogen längs vattnet till en strand. Jag går barfota i sanden. Kall sand, kall sand, varm sand. Små vasstrån sticker till på fötterna. Varm sand, varm sand, kall sand. Det är min meditation. När jag kommer hem tittar den vita hunden på mig. Han sitter på kullen där jag lämnade honom. Mediterar och har det bra.
torsdag 16 maj 2013
Nattsuddare
Klockan är snart tolv på natten. Jag är vaken och pigg. Vilken njutning. Helgkänsla. Vanligtvis somnar jag som en stock vid tio. Att titta på tv eller läsa sent på kvällen är lönlöst. Då går ögonen i kors. Ikväll får jag njuta av nattens lung. Tog en sen kvällspromenad för en timme sedan. Himmlen var vitblå i horisonten mot city och mörkare mot Hageby. Luften doftade friskt av vår och sött av blommor. Trädgårdarna lystes upp av tulipaner. Vinden som tidigare under dagen blåst så hårt hade stillnat.
När jag kom hem från jobbet värmde solens strålar. Sebastian höll på att göra mat och jag plockade fram trädgårdsmöblerna. Maten dröjde i ugnen och jag flyttade möblerna efter solens kägla som lös mellan husen. Jag njöt av det blommande körsbärstdet i trädgården och den knoppande magnolian. Maten blev klar och vi avnjöt den i den kalla blåsten och den försvinnande solkäglan. Jag beskådade hur vinden tog med sig några av de redan utslagna magnolieblommornas blad ner till marken. En knopp. En blomma. En vind och så är allt förbi. Om en vecka är magnolian överblommad. Så går våren och den skira grönskans tid snabbt mot sitt slut. Sommarens grönska är mer djupgrön. Böljande och grov. Våren är magisk och föränderlig. Nygrön och krispig. Ingen dag är den andra lik.
När jag var barn gick våren för långsamt. Jag såg hur träden knoppade och kunde inte vänta på att de skulle slå ut. Björkarnas musöron var så små. Varför växte inte allt snabbare? Som barn var jag ute mer. En dag var en evighet. Som vuxen går tiden snabbare. Det blir så tydligt när det är vår. Jag går till och från jobbet under en vecka. Ser knoppar, blommor och döda bad. Jag vill stanna tiden och suga på våren som en frisk karamell. När karamellen är slut dröjer det ett år till nästa.
Efter middagen somnade jag på soffan och vaknade två timmar senare. Jag sov bort blåsten och allt som hänt mellan promenaden till och från jobbet. När jag vaknade var det vindstilla. Magnolian hade slutat tappa blad. Det grönskande i våren hade stannat till för natten. Tiden stod still i väntan på nästa dag. Nu får natten ta mig till vidare till ett annat medvetande. Snart är jag redo för en ny dag.
måndag 1 april 2013
Sälen kom till mig
Som jag förra veckan pratade om denna säl. Så åkte jag iväg på påskfirande. En riktig frossarhelg. Glömde bort sälen. Dess lidande för att jag ska få leva i lyx och bekvämlighet.
Ikväll kom jag tillbaka till Norrköping. Till vardagen. När jag och Sebastian gick över bron som går över Motala ström på väg hem från tåget såg vi den. Sälen. Den låg där på kanten bredvid vattnet. Helt hjälplös omringad av poliser och nyfikna Norrköpingsbor. Jag har aldrig sett en säl förr. Nu kom den till mig för att påminna mig. Ingen visste vad de skulle göra med sälen. De nyfikna mässiskorna tittade. Polisen tittade. En polis stod och ringde. Inget hände. Sälen låg där på sidan. I obalans. Den lyfte lite på stjärtfenan ibland. Vred upp huvudet ibland. Jag såg sälens morrhår så ståtliga. Jag såg stjärtfenan som den rörde på. Det var som två händer med handskar som kramade varandra. Sälen skulle inte ligga där. Denna feta kropp formad för vågorna. Ville att människorna skulle förstå vad den behövde. Ingen förstod. Bara stod där. Jag och Sebastian gick hem. Lät poliserna fortsätta ringa och fundera över sälen.
söndag 24 mars 2013
Kjol blev tavla
Kursen Vitagefrossa på Tärna fortsätter inspirera. Ikväll blev jag pysselsugen och ville göra en ram med tyg där jag kan fästa mina Ecuadorhalsband. Jag hittade en barnkjol som jag köpt för ett anat år sedan och inte längre kommer i. Jag hade inte velat ge bort den då jag gillar tyget. Jag sprättade upp hela kjolen så att jag sparade varje liten överbliven del. Så klippte jag ut den ruta som behövdes till ramen. Under tyget, på kartongen som bär upp allt, fäste jag ett filt tyg. Allt med kontaktlim. Så limmade jag på tyget på det och klämde in kartongen med tyg i ramen. Hittar jag en passade färg ska jag måla ramen. Tills det händer limmade jag fast en kartong som är lika stor som ramen på baksidan av ramen för att hålla ihop allt. Dessa kartongdelar fans alla på ramen då jag köpte den men då satt det ett broderat hus på kartongen. Jag har alltså återanvänt alla delar utom huset som någon lagt ner mycket möda på. Det fanns också ett glas i ramen som jag har sparat till ett annat tillfälle.
Jag handlar för sälen
Det är kul att handla miljömärkt och närodlat. Som tur är har jag ingen bil så jag promenerar till affären. Det blir en trevlig utflykt med motion på köpet till Hageby centrum cirka en gång i veckan. Sälen påminner mig när jag är i affären. Många fina små märken är det. Ibland lite svåra att förstå. De flesta märken står för en god sak. Ett bra tips är att lära sig några märken i taget och koncentrera sig på att jaga dessa. Det behöver inte heller vara speciellt dyrt att handla medvetet. Jag tycker att Willys har många miljömärkta produkter till bra pris.
Imorse läste jag om märkningen MSC på fisk och skaldjur i WWFs tidning EKO. De har tagit fram regler för ett uthålligt fiske som bevarar mångfalden i haven, ställer krav på goda arbetsförhållanden på båten mm. Något annat jag lärde mig från den tidningen är att den som köper palmolja ska leta efter sertifieringen RSPO. Där ställs krav på en mer ansvarsfull produktion med miljömässiga-, ekonomiska-, och sociala krav. Innan nya plantage av RSPO certifierad palmolja anläggs måste den som vill odla informera om detta vilket ger lokanbefolkning och organisationer möjlighet att framföra sina synpunkter och förhandla om rättigheterna till marken. I många fall har småägare fått tillbaka rätten till den mark de brukat i generationer genom klagomål via RSPO står det i tidningen WWF EKO. I tidningen skriver de att det inte är rätt att bojkotta palmoljan då det har en nyckelroll för ekonomin och befolkningen i hela Asien. Det var tänkvärt tycker jag.


