Känslan av att kunna stoppa tiden, den som ibland infinner sig så där extra mycket, den har jag haft ikväll. Det har varit en sån skön kväll. Bara jag, Sebastian och hundarna. Och så landet. En lugn och stilla sjö. En skog full av bär och svamp. En stor gräsmatta att leka med hundarna på. Precis som vi vill ha det. Fast detta är inte vårat. Vårat kommer vara en annan tid. En annan plats. En plats där inte myggen plågar Sebastian så att han kämpar sig igenom skogspromenaden, njuter och lider på samma gång. En plats där vi är hemma och inte tjugofem mil bort. En plats som vi skapar.
Men just i detta nu vill jag vara här, på denna plats jag lånar fast den lite är min. I detta nu och lite till vill jag stanna här och stanna tiden. Känna den friska ljumma sommarkvällen, några timmar efter regnet och minuterna innan myggen. Luften står still. Tiden står inte still.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar