Idag fick jag och Movi med oss våra grannar Ludcy och Dorit till svampskogen. Vi åkte till sjön Svängbågen där jag hittat kantareller förr. Lite kaxigt sade jag till Ludcy och Dorit att vi kommer komma hem med massor av svamp. De skrattade och tänkte säkert att det får vi se.
Det dröjde inte länge innan Ludcy ropade att han hittat svamp och undrade vad det kunde vara. Jag traskade dit och mycket riktigt var det trattkantareller. När Dorit såg trattisarna konstaterade hon att hon redan sett flera stycken sådana som hon gått förbi. Egentligen ville hon plocka "riktiga" kantareller som hon benämnde de gula men båda satte ingång att plocka trattkantarellerna.
Plockandet rullade på men Dorit och jag tappade ganska snabbt bort Ludcy. Vi plockade oss ner mot Tjalvestugan och sjön där vi trodde att vi skulle hitta honom. Han var inte där så vi satte oss själva och åt lite frukt. Så fortsatte vi traska runt i skogen och hittade någon svamp då och då men ingen Ludcy. Vi var ganska säkra på att nan tröttnat och satt sig i bilen när vi hörde någon vissla från avstånd. Så kom Ludcy gående med korgen full av svamp. Han hade lätt hittat långt mer än mig och Dorit tillsammans. Nybörjartur tänkte jag och försökte lägga i ännu en växel för att fylla min korg lite mer. Jag märkte dock snabbt att Ludcy hade ena riktiga hökögon i svampskogen. Flera ställen som både jag och Movi gått förbi ropade Ludcy tillbaka oss till för att plocka. Så snart Movi löpt klart får det bli hårdträning i svampskogen. Då får det bli ett slut på detta förbipasserande av svamp.
Nog för att jag var lite besviken över att jag plockat så mycket mindre än nybörjaren Ludcy så var jag glad över att han och skogen kom så bra överens.
Till middag blev det pasta och kantarellsås hos Ludcy och Dorit och vi fick även njuta av Sebastians sällskap till bords. Efter maten gick jag hem och höjde pysslandet till en dimension två. Nu hänger det svampar och skivade äpplen i hela vårt vardagsrum och doften av höst och skog fyller vårt hem. När svamparna torkat och vi tröttnat på att ha dem framme ska jag lägga dem i en stor fin glasburk. På så sätt kan vi inte bara njuta av svamparnas smak utan även dess doft och skönhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar