Jag och Sebastian sitter på ett tomt tåg som rullar mot okänd destination. Stressen hos mig växer då vi inser faktum att det inte finns någon tågpersonal så långt ögat och våra röster kan nå. Jag lämnar Sebastian med all packning och går mot tågets färdrikning fram till den dörr föraren borde sitta bakom. Mitt rop och bankande på dörren har ingen mottagare. Jag och Sebastian fortsätter att vara ensamma på det långsamt rullande tåget. Sj's kundtjänst har stängt för dagen.
---------------------
På vägen hem från stugan stannar jag och Sebastian till hos mamma där vi äter, fikar, skrattar och pratar. Mamma som har rensat ut kassar av böcker låter oss gå igenom dom. Vi tar plockar ut ett gäng som vi lägger till vår redan fulla packning. En sväng ner till källaren och vi får med oss ett par tavlor som också ska följa med på färden.
Efter att ha lovat oss själva att aldrig mer missa ett tåg anländer vi numer med god marginal till våra avgångar. Mamma släpper av oss och all vår packning vid centralstationen i Västerås 20 min före avgång.
Vi köper timbiljett och inväntar vårt tåg som ska avgå från spår 5 enligt annonsering på sj's informationstavlor. På skylten på perrongen står det ankommande tåg från Stockholm. Ett tåg rullar in på perrongen och passagerare går av. Skylten på perrongen byter så småningom namn till Eskilstuna Linköping. Tåget står kvar på perronhen. Vårt tåg.
Lättade av att kunna kliva på några minuter innan avgång sätter jag och Sebastian oss till rätta på tåget med all vår packning. Vi kan välja och vraka bland sätena då vi är först på tåget.
Tio minuter innan ordinarie avgång börjar tåget rulla och vi är fortfarande själva i vår vagn. Ingen informationsskylt som visar tågets slutstation lyser. Ingen personal så långt ögat kan nå. Tåget fortsätter att rulla mot okänd destination.
1 kommentar:
Vilken rysare, Jennie!!!
Skicka en kommentar