Jag vaknade på morgonen av att orden började ta plats. Min kropp strejkade efter nattens festligheter. Solstrålarna som nådde min säng satte fart på kreativiteten. En mening konstruerades och blev kvar i mitt minne. Jag somnade lättad om men vaknade en stund senare av att meningen ville ut och ner på papper. Min trötta kropp fick ge vika för orden. Dagen passerade i vänners sällskap. Sång till frukost, blommiga tapeter och salladsblad på mackan. Jag svävade.
När kvällen kom fanns det ätligen mer tid till att skriva. Oredn flög ut och letade upp sin rätta plats in meningarna. Tangenterna smattrade i timmar. Natten tog vid och trötheten fann min åter. Orden var dock inte klara med sitt smattrande och sängen blev stående tom i väntan.
Skapandet har ingen lag och kreativa hjärnor har inga behov.
Dagen efter kom med baksmälla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar