Idag har varit en ganska tung dag. Medans snön som jag längtat efter så länge smälte ner till ett grått slask utanför fönstret satt jag på jobbet och försökte hitta mig själv i mina nya arbetsuppgifter. Från att ha jobbat i ett projekt med frågor jag brinner för och som jag varit expert på till att åter igen känna sig ny på jobbet, vara vilsen i rutiner, prioriteringar och systemstöd. Att på detta gå och vänta på svar från ett jobb som jag så gärna vill ha. Pendla mellan hopp och tanken att jag kan behöva ladda om med ny energi om det inte slutar som jag hoppas. Stämningen på jobbet är inte den bästa efter beskedet om att Arbetsförmedlingen varslar 4500 personer. Många kollegor är oroliga för att förlora sina jobb, andra funderar över hur arbetsuppgifterna kommer se ut för dem som blir kvar. Jag tillhör nog den senare gruppen. Dock även innan varslet kom var jag ganska inställd på att jag var redo för nya utmaningar efter sju år inom samma myndighet. Nu är den känslan ännu starkare med den stora skillnaden att det troligtvis kommer vara några tusen till som håller ögonen öppna för nya utvecklingsmöjligheter. Jag får försöka tänka att det för visso är många men ingen som har exakt den erfarenhet som jag har.
Ja det var lite om mina tankar nu och idag. Jag vet att jag ganska snabbt samlar nya krafter men ibland måste en tillåta sig att stanna till även när det är tungt. Något som var positivt med dagen var att jag erböd mig att stötta upp en kollega och fick följa med ut på en arbetsmarknadsutbildning för att göra uppföljningar av deltagare. Det var roligt att träffa människor och känna att jag kunde bidra med något konkret. Jag märker hur mycket jag får tillbaka av att möta människor, lyssna, ställa frågor, peppa och bekräfta. Delar jag med mig av ett leende så får jag ett leende tillbaka. Det behövde jag idag.
Tanken var att jag och Sebastian skulle åka skidor efter jobbet idag. Med två plusgrader och väldigt mjuk snö så sade vi att vi hoppar det. Jag var nära att fastna i soffan men tänkte att jag skulle må bra av lite träning så jag bokade in mig på ett jympapass på Friskis och svettis. Det var riktigt skönt och befriande att få spattla loss tillsammans med musik, en glad instruktör och alla andra deltagare. Jag är inte bäst på koordination men är inte rädd för att göra fel så jag hoppar och sträcker ut och varm om kinderna blev jag absolut.
När jag kom hem tränade jag lite nosework med Myra. Den hunden ger mig så mycket glädje. Hon går in i sin uppgift till hundra procent och svansen går när hon jobbar. Även på kursen igår var hon väldigt duktig, koncentrerad och noggrann. Det var bara första söket som hon blev överspelt och markerade fast det inte var rätt. Jag måste hitta en metod för att tagga ner henne och säkert också mig själv. Som att låta henne göra ett minisök med godis innan hon går på den riktiga uppgiften.
Upp och ner bjöd denna dag på, precis som livet, men den fick ett bra slut både på jobbet och hemma. Nu är det dags att släcka lampan och se fram emot en bra morgondag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar