I helgen har pappa och Ritva varit på besök. De campade i Söderköping med sin husvagn och vi har gjort utflykter tillsammans.
Igår åkte vi till Bergs slussar. Jag och Sebastian var där för ett år sedan då vi cyklade längs Göta kanal. Den gången stannade vi mest till för att äta pizza. Vi hade då helt missat de sju slussarna.
Med pappa och Ritva finns det tid för att titta sig runt. Vi tittade på slussning, broöppning och åt glass. Ett brsök på en antikaffär med hantverk fick vi också till.
När vi skulle åka ifrån Berg fick vi tips om att åka längs Roxen till Norsholm. Det är samma väg som vi cyklat med Sofie och Liam. Vi tog den.
Vägen var kurvig och backig. Vi passerade åkrar, alléer och skogar. Jag mindes flera partier av vägen från förra året. Jag tänkte på hur trött och hungrig jag varit när jag cyklat den motsatta sträckan. Sent på kvällen och efter att ha trampat mig igenom en oändlig massa backar med cykelkärra på släp. Vid ett parti säger jag till Sebastian att här stannade vi och åt nötter. Jag var trött och vi diskuterade om vi inte skulle campa i skogen. Sofie och Liam ville vidare till Strandvik camping. Så vi fortsatte.
När jag återberättat detta för Sebastian och kört en bra bit till åkte vi förbi en ficka längs vägen. Nej det var ju här vi åt nötter. Det var här vi var när vi bestämde oss för att fortsatta. Så långt vi kört. Jag antar att det var bra att vi då inte visste hur långt det var kvar till campingen. Det var med skräckblandad förtjusning som jag återupplevde denna sträcka. En mycket vacker väg över ett böljade landskap. Sofie, jag och Sebastian är alla skadade. Så fort vi ser en cykelkärra skriker vi. Igår skrev jag till Sofie att jag är rädd att vi aldrig uppskattade denna väg från cykel. Sofie svarade bestämt att det gjorde vi verkligen inte. Vackra väg i Östergötland, du förtjänar så mycket mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar