Vive Chamberland!!

Fejkade fyrverkerier

2010-03-05

Twingly bloggsök

1 blogginlägg länkar till den här artikeln

Lästips

En timma sedan You better not kill the groove

När jag var tonåring älskade jag Sex and the City. Jag tycker fortfarande att det är bra att serien erkänner kvinnors sexualitet och har gjort det mer okej att vara 30-plus-kvinna utan fast partner. Samtidigt är den fruktansvärd på betydligt fler sätt. Den är hyperkapitalistisk, hyperlookistisk och huvudkaraktärerna ägnar sig åt det å så frigörande feministiska projektet att nästan enbart prata om killar.

Och förutom allt detta så är det Sex and the Citys fel att tusentals, kanske miljontals, kvinnor som haft vaginal sex frågat sig: Varför får inte jag multipla orgasmer av detta som Samantha?
Faktum är att de flesta kvinnor inte kan få vaginala orgasmer. De undersökningar jag läst visar att enbart 15–30 procent av alla kvinnor kan få orgasm genom vaginal stimulering. Klitoris är njutningscentrum för de flesta kvinnor, inte slidan.

Att inte detta är en av de främsta delarna i skolans sexualundervisning visar bara dess undermålighet. Skolan har ett ansvar i den här frågan, jag vill knappast ge tv-serier som visas i storföretagsamhetens medie kanaler, min tilltro.

Den penetrativa vaginalsexnormen föddes knappast när Samantha avlade sitt första stön i Sex and the City och den kommer inte heller att dö för att en av karaktärerna i Desperate Housewivesfick sin första orgasm när en man gick ned på henne för första gången. Det är nog mest en slump att den sistnämnda kan användas som en stöttesten i kampen för att montera ned både den föråldrade synen på att sex är lika med reproduktion och den patriarkala synen på att en mans orgasm och sexuella njutning är viktigare än en kvinnas.

Jag glömmer aldrig när jag var 18 år på festival och vi lekte sanning och konsekvens. Den mest intressanta frågan var ju: ”Hur många har du haft sex med?” Då började vi diskutera vad definitionen av sex var. De flesta var eniga om att det var penetrativt vaginal- eller analsex som gällde. För första, men definitivt inte sista, gången blev jag jävligt förbannad på penetrationsnormen.

Och så är det: Allting förutom det heliga reproducerande samlaget anses vara förspel i väntan på penetrationen, huvudrätten, varpå fyrverkerier ska explodera i himmelen samtidigt som det regnar konfetti (inte regnbågsfärgad) från ovan!

Penetrationsnormen utesluter otroligt många människor. Enbart 15 procent av sexakterna mellan två killar består av analsex, men på grund av penetrationsnormen är det ändå de flesta straightas bild av bögsex. Penetrationsnormen leder även till att flator aldrig har ”riktigt sex” (förutom möjligen med strap-ons då), vilket passar utmärkt med samhällets syn på kvinnors sexualitet. Om två kvinnor har ihop det med varandra så måste det innebära att de bara ligger bredvid varandra i sängen och håller varandra i handen. På sin höjd tåflirtar de av varandras birkenstocks, men om det finns någon pussy som klappas är det i så fall katten (alla flator har ju givetvis en katt).

Kvinnor som har sex med män drabbas förstås också. De förväntas älska att ha vaginalsex, trots att de oftast inte kan nå klimax den vägen (självklart kan ens sexpartner stimulera ens klitoris medelst vaginalsexet, men detta tillhör tyvärr inte normen). Och här föds myten om att det är så mycket svårare för kvinnor att få orgasm – ”den mystiska kvinnokroppen” – och här föds synen på att det är okej att sex tar slut när killen har kommit. Och här föds pressen på tjejer att fejka sin orgasm.

Så när mitt nya hatobjekt John Mayer säger att tjejer som han har sex med brukar få fem vaginala orgasmer, så innebär det förmodligen fem fejkade orgasmer (i samma intervju förklarade han också att hans kuk bara vill ha vita kvinnor).

Vem har vi då kvar som gynnas av penetrationsnormen? Som så ofta förr, Den Heterosexuelle Mannen! Herren på täppan! Det hela är en del av heteronormen och könsmaktordningen.
Om en ska förstå hur maktordningar fungerar måste en inse att förtryck sker ekonomiskt, socialt och sexuellt – samt inse att dessa förtrycksmetoder påverkar varandra. Om vi ska uppnå ett rättvist samhälle måste vi jobba på alla dessa fronter. Nu kör vi så det ryker. Ända in i kaklet! Viva la revolucíon!

Alexander Alvina Chamberland

Krönikan är hämtad från ETC

http://www.etc.se/28446/fejkade-fyrverkerier/