Vilka intensiva två veckor jag haft. Tisdag och torsdag har varit de avgörande dagarna två veckor i rad. Sen har det hänt massa saker däromkring. Förra veckan med skypeitervjun på tisdagen. Den gick bra. Så där bra så att jag började ta ut glädjen i förskott. Tur att jag inte behövde vänta längre än till torsdagen med att få bested. Ett första delmål avklarat. Jag kunde andas ut lite och fira.
Mötet med banken på onsdagen gick bra. Vi fick gemensamt lånelöfte för dubbla boenden. Fotograferingen av lägenheten på fredagen gick bra. En veckas städande och röjande gav fina bilder som resultat. Lönesättande samtalet gick bra. Det var förra veckan.
Denna vecka var det visning av lägenheten i Gävle på tisdagen. Vi hade velat åka upp redan helgen innan men fick ingen förhandsvisning. Så vi fick snällt se till att gå tidigare från våra jobb och sätta oss på ett eftermiddagståg mot Gävle för att tillsammans med massa andra trängas i den lilla tvåan under max en halvtimme. För mig var det ganska viktigt att vi skulle både gilla och sedan få just denna lägenhet. Det var den enda lägenhet som var ute just då som uppfyllde våra krav på närhet till grönområden och jobb samtidigt som månadskostnaderna inte skulle bli allt för höga så att vi kunde fortsätta spara till det där fritidshuset vi drömmer om.
Jag hade fått reda på av min chef att hon kunde släppa mig för nya jobbet inom sex veckor så ett boende snabbt var viktigt såvida jag inte ville pendla från stugan vid Nedre Dalälven i en, två eller tre månaders tid.
Visningen gick bra och ja det var mycket folk. Sebastian såg små detaljer han inte gillade. Fönsterbrädorna var inte breda som hemma. Fönstren var inte delade och de öppnades inåt. Det var inte bra. Inte som hemma. Gävle var trevligt men vad Norrköping är vackert. Och när vi mitt i natten kom hem till vår gata kände han att vad lugnt och härligt det är på vår gata. Jag sa att det blir bra i Gävle också. Jag sa att fönsterbrädor i marmor inte heller är fel. Jag sa att vi vänjer oss nog med att flytta lite på blommor när vi öppnar fönstren. Jag sa att det är ovanligt lugnt på vår gata hemma så här mitt i natten. Jag sa att vi vänjer oss säkert vid de ljud som är där borta. Jag sa jag håller med om att Norrköping är vackert.
Mitt uppbrått med Norrköping och längtan tillbaka har jag redan haft under halvåret i Västerås. Nu är jag redo att flytta och jag ser mig redan gå runt på gatorna i området kring lägenheten, gå upp och ner för halvtrappan till lägenheten, in och ut med hundarna. Sittandes i solen på den stora balkongen. Ätandes vid bordet i köket. Tänk ett kök med fönster och plats för ett bord. Tänk ett vardagsrum med fönster från två håll. Tänk en hall med plats för förvaring. Fönster i badrummet fanns också, det gillade Sebastian.
Budgivningen började på onsdag förmiddag. Samma dag fick jag reda på av min blivande chef att hon kommit överens med min nuvarande chef om att min tjänst flyttas över helt till Gävle. Det tackade jag för eftersom det var en tidsbegränsad projektanställning på ett knappt år som jag sökt. Med detta hade de även kommit överens att jag skulle börja tidigare, redan nionde mars i Gävle. Nu var det bara att buda på och hoppas att vi slapp betala överpris för lägenheten. Eftersom säljaren redan flyttat ut visste jag att det kunde bli snabb inflytt.
Jag och Sebastian hade kontakt hela dagen. Så fort vi fick ett sms med nytt bud kom vi överens om vad vi skulle skicka in. Det var aldrig mer än en halvtimme emellan att det kom ett bud tills att vi lade ett nytt. Vi snabbade på budgivningen. Det var inte många minuter under dagen som inte vårat bud var det högsta. Det kändes bäst så i magen.
Trött efter resan till Gävle dagen innan passade jag på att köpa lite snabb energi på vägen hem. Det blev två semlor från ICA. Vi hade då skickat in ett bud som var precis på gränsen för det pris vi fortfarande tyckte var okej. Jag såg framför mig en kväll med tuffa ekonomiska beslut. Hur nära vår smärtgräns skulle vi behöva gå. Jag hade skickat iväg ett sms till mäklaren för att förbereda säljaren på att om vi vinner budgivningen kan vi skriva papper redan till helgen och skriva tillträde 11 mars. Det var den tid vår bank behövde på sig för att handlägga lånen.
Jag hann inte ens kliva innanför dörren och ställa ifrån mig semlorna förrän mäklaren ringde och berättade att vi låg bra till. Den vi budat mot hade dragit sig tillbaka och det fanns en till intresserad men den hade inte allt med lånen klart. Tröstsemlorna kanske skulle kunna bli firarsemlor. Mäklaren föreslog att vi bokade en tid för kontraktskrivning på en gång. Sebastian tittade upp från datorn och förstod ingenting. Var det redan klart, ska vi kunna jubla.
Kontraktskrivning på lördag kändes aldelens för osäkert. Allt skulle kunna hända tills dess. Vi hade budat upp priset med hundrafemtiotusen men det fanns fortfarande utrymme för någon galning att lägga över oss. Jag messade mäklaren och frågade om vi kunde skriva redan på eftermiddagen nästa dag. Säljaren gick med på det och det blev till att sätta sig på tåget på torsdag efter lunch med en fullmakt påskriven av Sebastian i väskan.
En kvart tog mötet med mäklaren och säljaren. Resan tur och retur med väntetid tog åtta timmar. Men vi fick vår lägenhet och jag kunde äntligen slappna av. Delmål två var avklarad och därmed är de mest avgörande pusselbitarna i vår flytt till Gävle lagda. Sebastian har jobb. Jag har jobb. Vi har någonstans att bo. Jag kommer bara behöva pendla från stugan vid Nedre Dalälven i två dagar.
Del två i berättelsen om flytten till Gävle kommer. Nu ska vi ha visning och förhoppningsvis även försäljning av vår lägenhet. Sen ska vi genomföra flytten upp. Efter det ska vi förbereda och genomföra försäljning av sommarstugan. Dessutom ska vi påbörja och komma in i våra nya jobb. Och så har vi även ambitionen att skaffa en valp, något vi planerat långt innan vi bestämde oss för att flytta.
Det känns som att det kommer att bli en spännande och minst lika intensiv vår. Bäst att laga skivspelaren i huvudet för annars finns det risk att melodin fortsätter spela utan slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar