Mamma besök. Familjen har fatt pressenter och fyraariga pojken grät natten därefter för att han inte fatt nagot. Chokladen da? Oh änglaspelet som barnen tänder bade morgon och kväll. Räknas inte de? Nej, ge mig mer pressenter, mer pressenter. Alltsa inte helt olikt bortskämda barn i Sverige. Du fick ju nyss en cykel Daniel, som du tjatat sa om. Räcker inte det?
Igar skulle det vara en fest i FIIS-presidentens hus. Lillasyster Sisa klädde mamma och mig fina i indigenakläder. När vi kom dit stod en sju män stöpte ljus. Vi blev bjudna pa chicwa och drog sen. Idag skulle Osa och jag haft en alkoholworkshop pa morgonen. Vi väntade i tva timmar. En gast kom i tid, en efter en över timme när den första tröttnat pa att vanta. Vad det blir av saker vet man aldrig i förväg. Men det var iallafall givande att sitta dár och vänta och disskutera alkohol och beroende med han som kom i tid samt killen som jobbade pa organisationen som ville ha workshopen. Vi tog nya tag och planerade lite till. Nagot jag har astadkommit här är iallafall att planera.
1 kommentar:
oj oj! inget blir som man tänkt sig...
Skicka en kommentar