I benen en mil och i huvudet en bil

Fredag kväll och jag bjuder Sebastian och Movi på en promenad i Vrinneviskogen. Jag lyckas övertala Sebastian att gå milspåret så det blev ett par timmars promenerande. Där i skogen pratade vi om framtida semestrar och utflykter och efter denna mil hade vi bestämt oss för att vi vill ha en bil. Tanken hade slagit mig några gånger innan men nu när jag utvecklat tanken känns det som en självklarhet. Det är skrämmande hur snabbt det går att vänja sig vid bekvämligheter. Kanske mina och Sebastians många och inte allt för lyckade erfarenheter av tågresande kan spela in i det nya bilbegäret. Kanske min passerade ålder av trettio år har skapat nya visioner om hur jag tänker att livet ska se ut. Vår tanke är att bilen ska användas som tramsportmedel till utflyktsmål och att den snarare ska uppmuntra vår fysika rörlighet ute i det fria än att begränsa den. Cykeln ska inte bli stående men det kommer att bli lättare att ta sig till nya platser att utforska med cykeln eller till fots. Inom stan ska bilen inte användas särskilt flitigt. Allt detta återstår att se.

Så kommer vi till modell. Tidigare hade Sebastian sagt att ska vi ha en bil så ska det vara en volvo. Han hade sett på reklamen att det är en sån säker bil och så är det lätt att få tag på reservdelar. Jag som växt upp med volvo var inte sen med att säga nej. Vi letade upp en volvo v40 via Blocket och bestämde tid med bilhandlaren för att titta. Det visade sig att bilen behandlats för rost på flera ställen och nya fläckar var på väg. Denna gick bort. Vi fortsatte undersöka terrängen och letade upp ett par handlare till. Eftersom jag inte tänkt på bil särskilt mycket innan snurrade det ganska bra i huvudet när jag insåg hur mycket det finns att välja på. Av dagens erbjudanden fastnade Sebastian för en Skoda Fabia liknande min systers. Jag hittade utanför en butik som var stängd en ljusblå Toyota Corolla som uppfyller både mina praktiska krav samt på utseende. Dock kan det hända att den inte är till salu och är den det är den med antagligen för dyr.

Det visade sig då vi var ute bland bilarna att jag och Sebastian hade lite olika visioner om vilken modell vi ville ha. Jag ville ha en kombi med dragkrok och räcken på taket för att kunna transportera alla våra nuvarande och kommande intressen. Sebastian ville ha en liten bensinsnål bil som kan vara smidig att övningsköra.

Vi avslutade dagen med att vila våra hjärnor från alla tankar på bil genom en två mils tur med cyklarna och kärran Svansen. Under turen, efter en mils hjärnvila, började vi åter diskutera bilens funktion och modell. Jag målade för Sebastian upp en bild av att vi en dag står med fyra cyklar och ångrar att vi inte har dragkrok och räcken på taket att montera cykelställ på. Jag beskriver sen ett annat senarie då vi står med ett par kajaker utan möjlighet att transportera dem på taket. Cyklar och kajaker var tydligen rätt argument. Sebastian vände helt och vi var plötsligt åter överens om vilken modell som gäller.

På besök hos barnbarnen

Ikväll fick vi träffa barnbarnen, inte våra utan Movis. Det går inte att beskriva hur fina tre och en halv veckas aussievalpar är så här kommer det bilder. När vi kom hem hoppade inte Movi av glädje som hon brukar utan hon luktade länge och väl på våra byxor som var fulla av dofter från valparna Kärleksört, Månviol, Vallmo och deras mor Kivi.

Foto: Sebastian Estay

Frukost i vildmarken

Jag vaknade till en fantastisk sommardag, väckte Sebastian och gjorde iordning frukost att ta med ut på sjön. Jag,  Sebastian och Movi hoppade i den lilla gummibåten och styrde mot Kolhusviken. Elmotorn gick så tyst att Sebastian inte märkte när jag började köra. Frukosten åt vi i båten inne i viken. Movi vilade snällt i båten när vi åt och fick en blöt tröja över sig för att svalka ryggen. Vi åkte sen in till bryggan vid vindskyddet för att bada mig och Movi. Lisa och Patrik kom och besökte oss med kajakerna innan det bar av hemåt igen med gummibåten.

Storfiskarn får napp

Förmiddagen spenserade vi i blåbärsskogen och efter lunch bar det av med roddbåten ut i Dalälven för att prova fiskelyckan. Det var tungt att ro in i ån i motvind men vi skulle få lön för mödan. Jag fick två bottennapp och två gäddor. En fisk var för liten så den släppte jag fri. Den andra blev middag till kvällen. Magne blev arg för att han inte fick någon fisk. När han sedan hoppat upp på stenen kallad Smörsten för att fiska därifrån nappade samma fisk tre gånger innan han lyckades dra upp den. Magne blev så glad och hummöret höjdes i topp. Jag och Sebastian fick höra av Magne att vi också borde komma upp på stenen för det nappade så bra där. Magne berättade att det var så mysigt på stenen. Mysigare än en jätte mysig koja. Mysigare än solen var varm. Det lät inte dumt alls men faktum var att det var lika mysigt i båten tillsammans med Sebastian och Movi.

Farmorskorpor

Jag hade väntat hela förmiddagen på regnet men det kom aldrig. Runt lunchtid satte jag igång degen så jag fick baka utan regn. Det är ingen riktig sommar utan farmors kryddskorpor att doppa i mjölk eller saft. Receptet hittade jag inte i stugan så jag frågade Lisa kusin och hennes mamma Ann-Mari. Ann-Mari letade fram farmors gamla receptbok där hon samlat urklipp och handskrivna recept. Där i hittade jag vad jag sökte.

Jag minns när jag och Sofie bakade kryddskorporna tillsammans med farmor i hennes lägenhet i Tärnsjö. Vi använde då receptet från denna bok men farmor hade ändrat det lite under årens gång så hon improvicerade endel. Jag skrev ner allt vi gjorde. Under tiden degen jäste gick vi farmors promenadrunda runt grannskapet. Degen skulle jäsa länge förklarade hon, så vi hade ingen brådska att promenera.

Regnet kom med besked under eftermiddagen. Det började med att blåsa kraftigt så att det snöade björkfrön över hela tomten och så långt ögat kunde nå. Sen öppnade sig himlen och ösregnet hällde ner. Då stod bröden redan i ugnen. Nu när bröden som senare ska bli skorpor är ute ur ugnen doftar det av kryddor i hela köket. Det har även slutat regna och det blåser stilla i träden. Jag tillsatte i degen en extra mängd kryddor för det minns jag att farmor gjort då vi bakade. Jag kan knappt vänta tills skorporna är uppskurna och torkade så att jag kan börja doppa och sommaren kan börja på riktigt.

Dagens rymling

Idag har varit en händelserik semesterdag. Vi har nu varit en vecka i stugan och har under de första dagarna mest slappat. När temperaturen nu har sjunkit några få grader har aktiviteten ökat.

Av allt vi gjort idag tror jag att Movi är den som har varit med om mest äventyr. Jag och Sebastian lämnade henne hemma vid stugan tillsammans med Sofie och Murphy när vi skulle in till Tärnsjö och handla samt besöka kusin Magnus en sväng. Movi tittade efter oss när vi klev in i bilen och körde iväg.

Sofie hade bestämt sig för att gå upp i skogen och plocka bär. Hon tog med sig hundarna och fick även sällskap av Lisa kusin och Magne. De plockade bär i godan ro och hundarna satt snällt i riset och väntade som de brukar. När kusinerna tittade upp lite senare var Movi borta.

Jag och Sebastian kom körande på grusvägen hem efter besöket i Tärnsjö och såg Sofie promenera på vägen med Murphy. Jag tänkte att det var konstigt att Movi inte följde med på promenaden.  När jag vevat ner rutan (heter det så även fast det är automatiskt?) får jag reda på att Movi sprungit bort och troligtvis är hemma. Jag tyckte att det var lite smått roligt och körde hem de sista metrarna med glatt humör och förväntan att träffa en trogen hund vid dörren. Jag ropade direkt när jag stigit ur bilen men det kom ingen hund. Jag tog också en titt på tomten och fortsatte ropa men utan resultat. När jag sedan tittade upp mot grusvägen för att berätta för Sofie att Movi inte var hemma såg jag att hon kom gående med två hundar. Det var ett lustigt spratt som Sofie spelade mig tänkte jag men fick sedan veta att Sofie hade träffat på rymlingen på grusvägen. Vem vet vart Movi hade varit och letat efter oss. Kanske hon redan varit hemma en vända för att konstatera att vi inte var där. Det var iallafall en mycket glad Movi som kom och hälsade mig och Sebastian välkomna tillbaka från Tärnsjö. Det var en ganska uppstressad syster som återvände till bärplockandet i skogen där Lisa och Magne väntade.

Dagens rymling har efter detta äventyr fått åka kanot med mig, Lisa och kusinbarnen. Hon har sen fått springa med mig, Sebastian, Sofie och Lisa på en tur runt Östa holm över vägar, stränder och skog där hon fått bada längst ut på holmen innan det bar av hem igen. Dagen avslutades med räkfrossa tillsammans med hela familjen på Lisas föräldrars flotte. Nu ligger rymlingen hemma på vardagsrumsgolvet och laddar batterierna inför ännu en semesterdag på landet.

Kusiner på besök

Idag kom Lisa kusin med barnen Magne och Folke till oss i stugan. Vi hade utovat pizza till lunch och deras ankomst innan vi tänkt igenom igenom vad vi skulle lägga på. Eftersom förråden börjar tryta begav jag, Sofie och Sebastian oss ut i skogen för att samla mat och kom hem med drygt en liter kantareller var. Pizzan lagades med gott mod och ett par inslag av dans här hemma i köket. Kusinerna kom och dom åt och dom stannade.

Mellan mat och fikat, som var en smulpaj jag slängde ihop gick vi alla ner och badade på Lisas och hennes föräldrars tomt. Eftersom det inte var någon annan hemma där nere fortsatte dagen sedan uppe hos oss. Lego åkte fram till barnen och vi vuxna plockade fram våra böcker. Magne och Folke som till en början var lite reserverade med hundarna hade nu blivit goda vänner med dem. När Movi hälsade med tassen var det många händer som ville vara med och prova hälsa.

Dagen avslutades med ett kvällsdopp i solnedgången. Magne som snart är fem år hade uppvisning i vattnet då han dök och simmade några tag under vattnet. Folke som snart är två tittede på från land inbäddad i ett täcke drickandes välling.