Jag har ätit bilar så att jag mår illa, både salta och vanliga. Tågmackorna är uppätna och tåget rullar nu ut ur Sundsvall. Att åka X3000 var inte lika häftigt som förväntat. Känslan är att likna med renionaltåget mellan Norrköping och Västerås med skillnaden att det är längre mellan stoppen. Farten har varit uppe i 177 km/h som mest men annars ligger vi och tuggar på dryga hundra. Sätena är små, hårda och går knappt att fälla ryggstödet på. Det hade varit häftigare att åka Norrlandspilen, det mörka tåget som pappa en gång visade mig då vi var på stationen i Sala. Landskapet är det dock inget fel på. Jag njuter av att rulla fram i Norrland och förundras över hur mycket av Sverige som jag har kvar att upptäcka.
Livet, friluftsliv och träning tillsammans med min kelpie Myra. Bloggen skapades som en reseblogg då jag bodde i bergen med ursprungsbefolkningen i Ecuador. Du kan i denna blogg hitta reportage, reseskildringar, noveller, foton, berättelser om djur, människor och miljö, tankar om samhället, jobb, träning, familj, relationer och hundträning. Jag skriver - därför finns jag.
fredag 15 augusti 2014
Jag rullar fram i Norrland
X3000 till Ö-vik
Nu bär det av med X3000 till Ö-vik. Förväntingarna är på topp då jag aldrig förr varit i Ö-vik och heller inte åkt detta flashiga tåg. Linn som är en mer van X3000 resenär sitter i vagnen framför oss och så snart tåget börjat rulla ska vi inviga restaurangvagnen.
Tillbaka på rälsen
Har man ingen bil får man åka tåg och äta bilar. Den långa resan mot Ö-vik har precis börjat när vi smakar på tågfikat.
torsdag 14 augusti 2014
En sväng till Eskilstuna och tillbaka
Sitter nu på tåget från Eskilstuna. Tanken slår mig att det ska bli mysigt att komma hem till Sebastian och Movi. Men så inser jag att jag nyss lämnat Movi tillsammans med Sofie och Murphy i Eskilstuna.
Det blir lite tomt att komma komma hem till bara ett liv. Tomheten varar dock inte särskilt länge för imorgon sätter jag och Sebastian oss på tåget till Ö-vik för att gå på bröllop.
Fortsättningen som följer på ingen affär med N.D.D Bil AB
När jag på förmiddagen tittade på min telefon hade jag ett missat samtal från N.D.D Bil AB. Spänd på vad samtalet skulle resultera i ringde jag upp. Vi hälsade med artiga inledningsfraser och ja, han hade läst mitt mail och blogginlägget. Vi pratade lite fram och tillbaka angående varför jag publicerade detta inlägg, han tyckte inte att det var schysst och det förstår jag. För mig var det ett sätt att uttrycka min besvikelse och även en metod för att snabbt få svar och därmed kunna gå vidare. Det kan låta löjligt men denna affär har ökat min stressnivå några grader. Snabbt svar fick jag iallafall och pengarna för biljetterna skulle sättas in idag. Min första bilaffär blev inte som planerat men lättnaden jag kände efter detta samtal vittnar om att den fick ett lyckligt slut. Om det var skrivandets makt som bidrog till slutet eller om ärligheten fick en plats i denna tuffa bransch låter jag vara osagt.

